När statens utgifter överstiger inkomsterna uppstår ett budgetunderskott och staten tvingas låna, vilket bidrar till en växande statsskuld. Till skillnad från privatpersoner behöver dock staten inte gå till banken och ansöka om lån i vanlig ordning. Istället säljer man skuldsedlar, främst obligationer, som ger ränta åt innehavaren. När länder får stora problem med sina offentliga finanser tyder det ofta på att något är fel på ett strukturellt plan. Det kan till exempel röra sig om en offentlig sektor som vuxit sig alltför stor i förhållande till skatteintäkterna.
I och med EU:s stabilitets- och tillväxtpakt ställs det krav på EU-ländernas statsfinanser. Länderna får inte ha ett budgetunderskott på mer än tre procent av BNP samtidigt som de inte får ha en statsskuld som överstiger 60 procent av BNP. Sverige är ett av få länder som faktiskt uppfyller kraven. Utöver Sverige är det endast fyra andra länder, Danmark, Finland, Estland och Luxemburg, som klarar kraven.
Den svenska statsskulden har under perioden från 2005 fram tills idag minskat med relativt stabil fart. Under perioden hade statsskulden sin topp november 2005 på 1 313,4 miljarder kronor och sin lägsta punkt mars 2009 på 1 009,2 miljarder. Till följd av den ekonomiska krisen ökade Sveriges statskuld under 2009, men har därefter börjat minska igen.
Du kan läsa mer om statsskulden här:
Statsskulden i Sverige
Offentlig bruttoskuld – internationell jämförelse