Fastighetsskatt och fastighetsavgift
Fastighetsskatten avskaffades den 1 januari 2008 och ersattes då av en kommunal avgift. För småhus är avgiften 6 512 kronor eller 0,75 procent av taxeringsvärdet 2011.
Den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffades 2008. Den ersattes då av en kommunal fastighetsavgift. Fastighetsavgiften skiljer sig åt mellan småhus och bostadslägenheter, men begränsas i båda fallen uppåt av takbelopp.
Fastighetsavgift för småhus vid deklarationen 2012:
- 6 512 kronor per år, men högst 0,75 procent av taxeringsvärdet.
Fastighetsavgift för flerbostadshus:
- 1 302 kronor per bostadslägenhet, men högst 0,4 procent av taxeringsvärdet.
Ytterligare en begränsningsregel är att pensionärer högst ska behöva betala fyra procent av inkomsten i fastighetsavgift för den bostaden man bor i. Vidare gäller samma lättnader för nybyggda bostäder som tidigare. Det vill säga att de är befriade från fastighetsavgift de första fem åren och får halv avgift de därpå följande fem åren. Själva avgiftsbeloppet räknas upp med inkomstbasbeloppet varje år.
Reformen innebar också att kapitalvinstskatten, vilken tidigare kallades reavinstskatten, vid försäljning av småhus och bostadsrätter höjdes från 20 till 22 procent av vinsten. Möjligheten att skjuta upp beskattningen av kapitalvinsten genom ett så kallat uppskov finns kvar, men uppskovsbeloppet begränsas av ett takbelopp. Vidare införs en skatt på uppskoven genom en så kallad räntebeläggning av uppskovsbeloppet. I praktiken innebär det att man varje år betalar en skatt som motsvarar 0,5 procent av uppskovsbeloppet.
Fastigheter som inte räknas som bostadsfastigheter beskattas även efter reformen med en statlig fastighetsskatt. Skattesatsen beräknas då på fastighetens taxeringsvärde, alltså i princip 75 procent av marknadsvärdet. Skattesatserna är även de oförändrade: 0,5 procent för industrifastigheter och 1,0 procent för lokaldelen av hyreshus.
Läs mer om fastighetsskatt och fastighetsavgift på Skatteverkets hemsida.