Statsbudgetens saldo

Den svenska statsbudgeten har dragits med underskott under huvuddelen av de senaste 35 åren. Ett underskott innebär att staten budgeterar för större utgifter än intäkter. Detta ska tolkas med försiktighet eftersom saldot i stor utsträckning påverkas av engångsföreteelser.

Utveckling av statsbudgetens saldo

Miljarder kronor

Diagram som visar Utveckling av statsbudgetens saldo Diagram som visar Utveckling av statsbudgetens saldo

Budgetsaldo

Källa: ESV

Den offentliga sektorn brukar delas upp på de tre delsektorerna staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Som figuren ovan visar är underskott i statens budget mer regel än undantag. Periodvis har dessa underskott kompenserats av överskott i andra sektorer. De överskott som för närvarande finns i ålderspensionssystemet behövs dock för att möta de åtaganden som en åldrande befolkning för med sig i framtiden.

Statsbudgeten redovisas i huvudsak på kassamässiga grunder. Med det menas att betydande belopp har kunnat förskjutas framåt eller bakåt mellan enskilda år, vilket bidragit till en ryckig tidsserie.

Även engångshändelser har påverkat budgetsaldot genom åren. Dit hör exempelvis utbetalningar av bankstöd om sammanlagt 70 miljarder kronor mellan 1992 och 1993 och inkomsten från försäljningen av statliga företag, bland annat Telia år 2000 som inbringade 61 miljarder kronor. Analyser av statsbudgetens saldo ska därför göras med försiktighet. Utfallet för statsbudgeten 2010 blev cirka -1 miljad kronor.

Statsbudgetens saldo 2010

  • Totala inkomster: 779,5
  • Totala utgifter: 780,6
  • Budgetsaldo: -1,1

Källa: ESV

Hur hänger det ihop?

Vad leder till vad inom samhällsekonomin? Här kan du se hur det hänger ihop.