Koldioxideffektivitet

I en jämförelse med andra i-länder har Sverige både låga koldioxidutsläpp per capita och per enhet BNP, vilket också brukar kallas koldioxidintensitet. Sverige ligger en bra bit under de genomsnittliga utsläppen både inom EU och OECD. En bidragande orsak till detta är att andelen fossila bränslen har minskat kraftigt sedan 1970-talet. Däremot varierar andelen beroende på vilken sektor i samhället som studeras.

Den stora andelen elanvändning i Sverige, framförallt inom basindustrin, har bidragit till låga utsläpp i många sektorer eftersom kraftproduktionen är baserad på vatten- och kärnkraft, vilka inte ger upphov till direkta koldioxidutsläpp. Detsamma gäller för Schweiz, Norge, Japan och Island som i likhet med Sverige har hög andel koldioxidfri elproduktion i sina nationella energisystem.

Sverige och EU har godkänt Kyoto-protokollet och därmed åtagit sig att begränsa utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. EU har antagit ett direktiv om ett gemensamt system för handel med utsläppsrätter, som ett led i att uppfylla Kyoto-avtalet, vilket infördes den 1 januari 2005. Syftet är att på ett kostnadseffektivt sätt begränsa utsläppen inom de sektorer som berörs, främst processindustri samt el- och värmeverk. Eu har också antagit ett mål om att minska koldioxidutsläppen med 20 procent fram till år 2020.

Växthuseffekten är ett globalt problem, vilket innebär att det inte spelar någon roll var i världen koldioxiden släpps ut. Växthuseffekten är ett hot som även kan komma att innebära stora kostnader för det svenska samhället. Därför är det av största vikt att minskningen av koldioxidutsläpp ses ur ett globalt perspektiv och att de minst kostsamma utsläppsreduktionerna vidtas först.

Koldioxideffektivitet

Koldioxidemissioner, ton CO2 per capita och kg CO2 per BNP, 2007

Ladda ner tabellen till Excel