Statistiken visar att det skett relativt små förändringar av näringslivets andel av Sveriges utsläpp från 1990. För utsläppen av koldioxid har näringslivet ökat sin andel med ett par procentenheter mellan 1990 fram till idag. För partikelutsläppen, utsläppen av flyktiga organiska ämnena samt svaveldioxidutsläppen har näringslivets andel minskat. Den största förändringen av näringslivets andel av utsläppen är partikelutsläppen. Dessa utsläpp har minskat med närmare 18 procentenheter från 1990 fram till 2008.
Till detta bör tilläggas att Sveriges BNP, det vill säga det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras under ett år, ökade med 68 procent mellan 1990 och 2008.
Näringslivet har allt sedan miljödebatten startade i början av 1960-talet stått i fokus för åtgärder. Till en början var intresset i många fall riktat enbart mot industrin medan andra källor som till exempel jordbruk och lokaluppvärmning lämnades nästan helt utanför det prioriterade åtgärdsarbetet. En balansering har emellertid skett mellan samhällets sektorer så att även andra sektorer har fått bära en större del av åtgärderna.
Till exempel vidtog industrin från 1990 en rad åtgärder för att minska utsläppen av bilavgaser. Industrin tog också ett stort ansvar för åtgärderna under decennierna före 1990 men den typen av jämförande statistik finns inte samlat för åren före 1990.
Näringslivets andel av utsläppen
Utsläppen av de viktigaste luftföroreningar, procent
| År | NMVOC | SO2 | PM2.5 |
| 1990 | 35,5 | 71,7 | 56,7 |
| 1991 | 37,9 | 68,5 | 55,7 |
| 1992 | 37,7 | 67,0 | 54,1 |
| 1993 | 36,8 | 70,2 | 54,0 |
| 1994 | 35,8 | 70,3 | 53,3 |
| 1995 | 35,8 | 73,2 | 51,7 |
| 1996 | 36,1 | 66,8 | 48,5 |
| 1997 | 36,5 | 75,5 | 50,3 |
| 1998 | 35,7 | 72,7 | 50,2 |
| 1999 | 35,4 | 73,6 | 47,5 |
| 2000 | 37,0 | 76,8 | 46,2 |
| 2001 | 37,5 | 74,8 | 45,7 |
| 2002 | 36,3 | 72,3 | 44,8 |
| 2003 | 34,8 | 71,0 | 41,5 |
| 2004 | 33,5 | 70,0 | 44,0 |
| 2005 | 32,6 | 71,8 | 42,9 |
| 2006 | 33,1 | 71,9 | 43,4 |
| 2007 | 32,9 | 71,1 | 40,7 |
| 2008 | 32,5 | 69,3 | 38,7 |
Källa: Data baserad på Sveriges rapportering till CLRTAP och UNFCCC, bearbetad av IVL
Ladda ner tabellen till Excel
I kategorin ”Näringslivet” inkluderas förbränning inom industrin, vägtransporter med lastbil, den nationella sjöfarten, kommersiell och institutionell förbränning, tillverkning av fasta bränslen, processutsläpp från olja, naturgas, mineralindustrin, kemisk industri, metallindustri och övrig industri. Även industrins användning av lösningsmedel och avfallshantering räknas in.
Exkluderat är ej industriell kraft- och värmeproduktion, flygtrafik, vägtrafik förutom lastbilar, järnvägstrafik, fiskefartyg, förbränning för privatbostäder, förbränning inom jord- och skogsbruk och fiske, privata konsumenters användning av lösningsmedel och jordbruk.