Skattens andel av priset har ökat kraftigt från 1983 och var som högst drygt 75 procent av priset vid pumpen. En av de främsta anledningarna till att skatten ökat efter 1990 var att i mars samma år infördes också moms på bensin. Innan 1990 hade bensinen varit momsbefriad.
2011 var skattens andel ungefär 57 procent av det totala priset. Skattens andel av priset har under de senaste åren minskat men detta beror på att råpriset på bensinen stigit på världsmarknaden, inte att skattens andel av totalpriset minskat nämnvärt.
Skatten på bensin innefattas av energiskatt, koldioxidskatt och moms. Då moms betalas både på själva bensinen och på skatten så medför ett ökat bensinpris automatiskt högre skatteintäkter till staten. Skatten på bensin har höjts i många steg genom åren och skattens andel av priset har också ökat. Detta har genom åren motiverats med bland annat behov av ökade resurser till arbetsmarknadspolitiska åtgärder, satsningar på ubåtsjakt och omstruktureringar av SJ och Banverket samt, på senare år, av klimathotet.
Ända fram till budgetåret 1980/81 var bensinskatten specialdestinerad till olika ändamål inom trafikområdet så som exempelvis byggande och underhåll av vägar. Idag är det inte så utan de pengar som bensinskatten genererar går direkt till den gemensamma statskassan. Nedan följer en uppställning av konsumentens pris på bensin.
Genomsnittspris på bensin och skatt, 2011
- Produktkostnad och bruttomarginal: 6,05 kronor/liter
- Moms på bensinen*: 1,51 kronor
Utöver detta tillkommer:
- Energiskatt**: 2,91 kronor/liter
- Koldioxidskatt**: 2,32 kronor/liter
- Moms på skatten*: 1,31 kronor
Allt detta sammanräknat blir:
- Pris vid pump: 14,09 kronor/liter
- Varav skatt: 8,04 kronor/liter
- Skattens andel av priset: 57,09 procent
Källa: Svenska Petroleum Institutet och egna beräkningar
* 25 procentig moms.
** Notera att eftersom all bensin som säljs i Sverige innehåller 5 procent etanol, som är skattebefriad, räknas energiskatten och koldioxidskatten här endast på 95 procent av innehållet.