Nästan all energi är belagd med en allmän energiskatt som på olika sätt tas ut i både konsument- och producentledet. Energiskatterna hör till de skatter som har höjts mest under den senaste decennierna. Detta beror till stor del på den gröna skatteväxlingen som började genomföras i maj 2001. Sett som andel av de totala skatteintäkterna har dock energiskatterna hållit sig relativt stabila sedan 1995. Men då ska man komma ihåg att de totala skatteintäkterna stigit med över 70 procent sedan dess.
Energiskatterna gav år 2008 staten intäkter på cirka 70 miljarder kronor. En del av dessa skatter, såsom energiskatten på el, tas ut direkt av konsumenterna, medan andra tas ut i producentledet. Utöver dessa 70 miljarder tillkommer också moms i konsumentledet.
Energiskatt är ett samlingsbegrepp för punktskatter på bränslen och elkraft. Lite grovt kan energiskatterna delas in i allmänna energiskatter och koldioxidskatter.
De allmänna energiskatterna infördes under 50-talet. Syftet med dessa har främst varit fiskalt; det vill säga att generera intäkter till staten. I samband med skattereformen 1990/91 infördes koldioxidskatten. Därmed fick energibeskattningen en mer miljöstyrande inriktning.
Intäkter av energi- och miljöskatter
Beräknat utfall 2008
| |
Miljarder kronor |
Andel av totala energiskatter |
| Skatt på elektrisk kraft |
19,1 |
27,4 % |
| Energiskatt, bensin |
13,8 |
19,8 % |
| Energiskatt, olja |
5,9 |
8,5 % |
| Energiskatt, övrigt |
0,1 |
0,1 % |
| Koldioxidskatt, bensin |
11,0 |
15,8 % |
| Koldioxidskatt, olja |
13,6 |
19,5 % |
| Koldioxidskatt, övrigt |
1,2 |
1,7 % |
| Skatt på reaktorer |
4,0 |
5,7 % |
| Övriga energi/miljöskatter |
1,3 |
1,9 % |
Källa: ESV