De kommersiella energipriserna består av en rad olika komponenter som på olika sätt påverkar priset. Priset på själva energiråvaran, bränslet, är förstås viktigt liksom skatter och avgifter. Utöver detta påverkar också efterfrågan, vilket gör att yttre omständigheter som temperatur- och väderförhållanden kan spela in.
Om man tar bensinpriserna som exempel varierar dessa inte enbart med oljepriset. Även förändringar i energi- och koldioxidskatterna påverkar i hög grad över tid. Utöver dessa punktskatter läggs sedan även momsen.
Även elen är förknippad med ett antal olika skatter och avgifter i såväl produktions- som konsumentled; till exempel kärnkraftsskatt, fastighetsskatt och kostnader för elcertifikat. För slutkonsumenten påverkar alla dessa skatter och avgifter det kommersiella elpriset. Den 1 januari 2005 infördes också handel med utsläppsrätter som läggs till bränslepriset för användning i sektorer som ingår i denna handel.
Sett från mitten av 1980-talet är det elvärmen som stigit mest i pris, följt av bensin- och oljepriserna. På andra sidan av skalan hittar man stycketorv som endast stigit med knappa 6 öre per kWh sedan 1986.