Energiutgifternas andel av hushållens totala utgifter ligger ungefär på samma nivå som den gjorde i början av 2000-talet. Detsamma gäller om man delar upp utgifterna ytterligare, det vill säga om man endast ser till andelen som går till energi i bostaden eller till andelen som går till drivmedel. Under 2000-talet har andelen som går till energi i bostaden legat på en nivå kring 4 procent, medan andelen som går till drivmedel har legat på cirka 4,5 procent. År 2009 har förhållandet ändrats något och andelarna var 4,5 procent respektive 4,2 procent.
Det är inte enbart hushållens energiutgifter som har haft en ökad trend under de senaste åren utan även de disponibla inkomsterna, och därmed hushållens konsumtionsutrymme, har stigit. Dock har energiutgifterna stigit mer än övriga utgifter, vilket har bidragit till den svaga ökningen av energiutgifternas andel sedan mitten av 1990-talet.
Hushållens energiutgifter påverkas även av energianvändningen och energipriserna. Under 2000-talet har hushållens energianvändning minskat samtidigt som energipriserna har ökat. Detta har inneburit att de totala energiutgifterna har ökat något trots att energianvändningen har minskat.
Hushållens energipris
Kronor per kilowattimme
| |
1980 |
1990 |
2000 |
2006 |
| Råvarukostnad |
0,32 |
0,24 |
0,17 |
0,32 |
| Skatter och moms |
0,05 |
0,38 |
0,52 |
0,63 |
| Totalt energipris* |
0,56 |
1,24 |
1,41 |
1,58 |
Källa: SCB, Energimyndigheten, Riksbanken
*Avser hushållens totala energipris för bostaden inklusive skatter, råvarukostnader och handelns påslag.
Hushållens energipris har varit relativt stabilt fram till 2000-talet då de ökade kraftigt. Kostnaden för själva energin, det vill säga råvaran, har sedan 1980 varit relativt oförändrad. Istället har det framför allt varit skatterna som med tiden har kommit att stå för en allt större andel av energipriset.