Målet för energieffektivisering i Sverige är att energiintensiteten, det vill säga förhållandet mellan den totala energiförbrukningen och BNP, ska minska med 20 procent mellan 2008 och 2020. Ett ytterligare mål är att energianvändningen ska effektiviseras med minst 9 procent fram till 2016. Energieffektivisering skapas i stor utsträckning genom tekniska lösningar och tekniska utveckling.
Det finns dock en rad olika faktorer som påverkar ett lands energiintensitet vilket gör att jämförelser mellan länder är något komplicerad. Geografiska förhållanden som yta påverkar bland annat då stora länder till ytan har en relativt högre nivå på energiintensiteten än mindre länder. Detta beror exempelvis på att stora länder har relativt längre godstransporter, inte bara mellan länder utan även på den egna hemmamarknaden.
Länders klimat har också stor betydelse för nivån på energiintensiteten. I länder med kallt klimat kommer energiåtgången för uppvärmning vara högre än andra länder med mildare klimat. Man skall dock inte glömma att varma länder också har en efterfrågan på energi för att kunna leverera kyla. Länder som har en hög andel råvaruindustrier använder dessutom en större mängd energi än länder som istället importerar redan processade produkter till deras industrier. Detta påverkar intensiteten då en betydligt större mängd energi behövs för att producera produkter direkt från råmaterial.
Energieffektiviseringen tillsammans med energibesparing, som innebär att vi gör förändringar i vårt beteende och vanor, bidrar till energihushållning. Energibesparing är också viktig i energifrågor då den är lättare att påverka eftersom den inte kräver några investeringar.
Energiförbrukningen, bruttokonsumtionen, beräknas som summan av den totala förbrukningen av kol, elektricitet, olja, naturgas och energi från förnybara energikällor. BNP beräknas i fasta priser, med basår 1995. Energiförbrukningen inkluderar omvandlings- och distributionsförluster.