Energianvändning inom transportsektorn
Energianvändningen inom transportsektorn, inklusive den utrikes sjöfartens användning av bunkeroljor, uppgick 2008 till nära 130 terawattimmar, TWh. Energianvändningen inom transportsektorn är i hög grad beroende av den ekonomiska utvecklingen, såsom råpriser, energi- och koldioxidskatter och andra styrmedel. Energianvändningen styrs också av sektorns tekniska utveckling.
År 2008 utgjorde nära 95 procent av transportsektorns energianvändning av oljeprodukter så som bensin, diesel/Eo1 och bunkeroljor för utrikes sjöfart. Användningen av förnybara drivmedel är en väldigt liten andel av transportsektorns energianvändning. En av huvudanledningarna till detta är att det fortfarande är högre kostnader för framtagande av alternativa drivmedel än motsvarande kostnader för bensin och diesel. Skillnaderna i dessa kostnader minskar emellertid i och med teknisk utveckling, införande av miljöavgifter och ökat bensin- och dieselpris.
Transportsektorns energifördelning 2008
Slutgiltig energianvändning, inkl. inrikes sjöfart, TWh och procent
| |
TWh |
Andel |
| Bensin |
42,6 |
33,1 % |
| Diesel/Eo1 |
42,0 |
32,6 % |
| El |
3,0 |
2,3 % |
| Bunkerolja |
24,2 |
18,8 % |
| Eo2-5 |
0,4 |
0,3 % |
| Flygbränsle m.m. |
11,6 |
9,0 % |
| Naturgas inkl gasol |
0,4 |
0,3 % |
| Etanol |
4,4 |
3,4 % |
Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2009
Transporter svarar för en betydande del av såväl industrins som hushållens kostnader. I takt med ökad ekonomisk aktivitet ställs därför högre krav på effektiva transporter, såväl för gods som för privatpersoner. Särskilt gäller detta Sverige, som är ett glest befolkat land med stora avstånd. Dessutom är vår ekonomi starkt exportinriktad vilket gör att priset på transporter i hög grad påverkar vår konkurrenskraft. I detta sammanhang är vår geografiska placering i utkanten av Europa, som är vår största exportmarknad, inte en fördel.
Transportsektorns energianvändning
Slutgiltig energianvändning, inkl. inrikes sjöfart, TWh
| År | TWh |
|---|
| 1970 | 70,2 |
| 1971 | 69,7 |
| 1972 | 72,8 |
| 1973 | 74,9 |
| 1974 | 72,3 |
| 1975 | 75,4 |
| 1976 | 81,9 |
| 1977 | 82,7 |
| 1978 | 83,5 |
| 1979 | 81,2 |
| 1980 | 78,0 |
| 1981 | 74,6 |
| 1982 | 74,0 |
| 1983 | 77,4 |
| 1984 | 80,7 |
| 1985 | 82,3 |
| 1986 | 86,6 |
| 1987 | 90,7 |
| 1988 | 92,9 |
| 1989 | 94,4 |
| 1990 | 91,4 |
| 1991 | 90,7 |
| 1992 | 93,1 |
| 1993 | 90,6 |
| 1994 | 94,3 |
| 1995 | 95,9 |
| 1996 | 96,7 |
| 1997 | 99,1 |
| 1998 | 104,2 |
| 1999 | 104,9 |
| 2000 | 104,4 |
| 2001 | 105,2 |
| 2002 | 106,8 |
| 2003 | 113,2 |
| 2004 | 119,8 |
| 2005 | 121,8 |
| 2006 | 124,2 |
| 2007 | 127,0 |
| 2008 | 128,7 |
Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2009
Ladda ner tabellen till Excel