El och fjärrvärme är de energibärare som idag står för störst andel tillförd energi inom bebyggelsesektorn. Ojeprodukter har stadigt minskat i betydelse som energibärare. Oljekriser, ändringar av energibeskattning, ökade energipriser och investeringsprogram för att påverka övergången från oljan är några anledningar till denna minskade användning av oljeprodukter.
Bebyggelsesektorns energifördelning
Fördelat på energibärare, TWh och procent, 2008
| |
TWh |
Andel |
| El |
70,6 |
50,1 % |
| Fjärrvärme |
42,6 |
30,2 % |
| Oljeprodukter |
12,4 |
8,8 % |
| Biobränsle |
13,7 |
9,7 % |
| Övriga bränslen |
1,8 |
1,3 % |
Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2009
Eftersom uppvärmning av bostäder och lokaler är så stora poster inom bebyggelsesektorn, spelar givetvis variationer i utomhustemperaturen en stor roll för sektorns energianvändning. I diagrammet ovan återges därför också en serie som visar energianvändningen när man korrigerat för kalla respektive varma år.
Den energi som används i bebyggelsesektorn är till cirka hälften el. Elanvändningen kan delas upp på hushållsel, driftel samt uppvärmning med el. När det gäller hushållselen är belysning den enskilt största posten. Kyl och frys kommer på andra plats och hemelektronik på tredje. Driftelen har ökat kraftigt sedan 1970. Ökningen beror på en snabb tillväxt inom serviceverksamheten som har inneburit ökad elåtgång till ventilation och komfortkyla, samt givetvis en ökad användning av kontorsmaskiner. Elvärmen förbrukas till störst del av bostäderna och främst i småhus.
Bebyggelsesektorns energianvändning
TWh
| År | TWh | TWh, normalårskorrigerat |
|---|
| 1970 | 164,8 | 157,8 |
| 1971 | 158,7 | 163,2 |
| 1972 | 157,5 | 163,8 |
| 1973 | 163,6 | 159,4 |
| 1974 | 139,8 | 157,3 |
| 1975 | 151,8 | 162,3 |
| 1976 | 165,8 | 159,4 |
| 1977 | 162,8 | 165,3 |
| 1978 | 166,3 | 163,8 |
| 1979 | 174,4 | 165,4 |
| 1980 | 164,8 | 161,2 |
| 1981 | 161,9 | 159,0 |
| 1982 | 153,7 | 157,0 |
| 1983 | 145,4 | 151,8 |
| 1984 | 145,1 | 149,9 |
| 1985 | 161,0 | 151,7 |
| 1986 | 155,4 | 153,3 |
| 1987 | 162,7 | 155,1 |
| 1988 | 154,7 | 157,9 |
| 1989 | 148,0 | 160,0 |
| 1990 | 149,8 | 162,4 |
| 1991 | 156,6 | 161,4 |
| 1992 | 152,6 | 159,9 |
| 1993 | 156,7 | 160,6 |
| 1994 | 156,9 | 160,5 |
| 1995 | 156,9 | 157,8 |
| 1996 | 162,9 | 159,0 |
| 1997 | 153,5 | 156,3 |
| 1998 | 153,8 | 157,9 |
| 1999 | 151,0 | 156,8 |
| 2000 | 148,5 | 160,9 |
| 2001 | 154,7 | 158,6 |
| 2002 | 153,3 | 158,0 |
| 2003 | 153,7 | 156,0 |
| 2004 | 151,0 | 154,5 |
| 2005 | 148,5 | 152,8 |
| 2006 | 143,7 | 148,7 |
| 2007 | 147,2 | 154,2 |
| 2008 | 141,1 | 148,9 |
Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2009
Ladda ner tabellen till Excel