2008 var energitillförseln inom det svenska systemet 612 terawattimmar, TWh, inklusive en nettoexport av el på 2 TWh. De viktigaste energislagen i Sverige är olja, biobränslen, vattenkraft och kärnkraft.
Energitillförselns sammansättning har inte alltid haft detta mönster utan har förändrats över tid. Exempelvis har tillförseln av råolja och oljeprodukter minskat med 45 procent sedan 1970. När oljan minskar som energislag så måste något annat öka för att möta efterfrågan på energi. Nettoproduktionen av el har under samma tidsperiod ökat med över 145 procent. Ökningen har skett med hjälp av en utbyggd vattenkraft, men mest genom kärnkraften som installerades i Sverige mellan 1975 och 1985.
Sett till den totala energitillförseln har även expansionen av biobränslena spelat en mycket stor roll. Sedan 1970 har tillförseln av energi från biobränslen ökat med 186 procent.
Sveriges energitillförsel
Fördelad på energislag, TWh
| |
1970 |
1980 |
1990 |
2008 |
| Kärnkraft* |
0 |
76 |
202 |
184 |
| Råolja och oljeprodukter |
350 |
285 |
191 |
194 |
| Biobränslen, torv m.m. |
43 |
48 |
67 |
123 |
| Vattenkraft** |
41 |
59 |
73 |
69 |
| Kol och koks |
18 |
19 |
31 |
27 |
| Natur- och stadsgas |
0 |
0 |
7 |
10 |
| Vindkraft |
0 |
0 |
0 |
2 |
| Värmepumpar i fjärrvärmeverk |
0 |
1 |
7 |
6 |
| Elimport - Elexport |
4 |
1 |
- 2 |
-2 |
| - Bunkeroljor för utrikes transporter och icke energiändamål |
33 |
25 |
31 |
45 |
Källa: Energimyndigheten, Energiläget 2009
* Beräknat enligt FN/ECE vilket även inkluderar förluster i form av värme
** Inklusive vindkraft t.o.m. 1996
Viktigt att notera är att det är stor skillnad mellan hur mycket energi som tillförs och hur mycket som slutligen används. Mellan producent och användare uppstår nämligen stora energiförluster. Särskilt stora är dessa förluster för kärnkraften eftersom vi har valt att inte använda kylvattnet för uppvärmning. Istället pumpas det ut i havet.
Förändringsarbetet för att gå över från oljan till andra energislag startade för drygt 25 år sedan då naturgasen introducerades på västkusten. Under 1980-talet satsade många kommunala energibolag på att bygga storskaliga värmepumpar för att producera fjärrvärme. I mitten av 1990-talet började också vindkraften byggas ut. Bränsletillförseln av kol och koks ökade i början av 1980-talet men gick tillbaka i mitten av 1990-talet och ligger numera relativt stabilt. Merparten av den kol och koks som används i det svenska systemet går till gruv- och stålindustrin.