Import av tjänster har blivit en allt mer betydelsefull del av den totala svenska importen. Under 1980 hade tjänsteimporten en andel på knappt 19 procent men idag uppgår den till omkring en fjärdedel. Under senare år har tjänsteimportens andel av den totala importen dessutom ökat i snabb takt. En anledning kan vara att utrikeshandeln med varor har haft det tuffare än utrikeshandeln med tjänster under krisåren 2008 och 2009. Under 2010 kan det noteras att varuimporten återtog en del av den importandel som gått till tjänsteimporten under krisåren.
De största posterna inom tjänsteimporten är affärstjänster, transporter och resor. Transporter omfattar transport av varor och passagerare samt stödtjänster så som exempelvis spedition, lagring och hamn- och terminalkostnader.
Resor, eller resevaluta, omfattar både affärsresande och privat resande. Här ingår varor och tjänster som konsumeras inom det besökta landet och varor som tas över gränsen för eget bruk. Det som bokförs i tjänstebalansen som tjänsteimport är därför svenskars konsumtion i utlandet.
Den största posten är övriga affärstjänster. Denna innehåller olika tjänster som sker i samband med varuhandel bland annat affärs- och tekniska tjänster, juridiska tjänster, bokföring, reklam och marknadsföringstjänster, FoU och miljötjänster.
Tjänsteimportens sammansättning 2010
Mdkr och andel av totala tjänsteimportvärdet, procent
| |
Mdkr |
Andel |
| Transporter |
59,1 |
17,0 % |
| Resor |
96,6 |
27,7 % |
| Kommunikation |
16,1 |
4,6 % |
| Byggtjänster |
8,2 |
2,4 % |
| Försäkringar |
2,9 |
0,8 % |
| Finansiella tjänster |
3,4 |
1,0 % |
| Data- och informationstjänster |
19,0 |
5,5 % |
| Licenser/Royalties |
9,9 |
2,8 % |
| Övriga affärstjänster |
129,3 |
37,1 % |
| Personliga tjänster, kultur m.m. |
2,3 |
0,7 % |
| Offentliga tjänster |
1,4 |
0,4 % |
Källa: SCB, Sveriges Riksbank
Not: statistiken över tjänstehandeln är idag inte samstämmig mellan SCB som är ansvarig för nationalräkenskaperna och Riksbanken som är ansvarig för betalningsbalansen. Nationalräkenskaperna och betalningsbalansen består av samma grundstatistik men den korrigeras på ett sånt sätt att totalsiffrorna inte helt överensstämmer. Dessutom gjorde SCB en revidering över denna statistik i maj 2010 medan Riksbanken inte har gjort detta för statistiken om den uppdelade tjänstehandeln.