Svensk tjänsteimport

Idag står tjänsteimporten för en tredjedel av det totala importvärdet. För 25 år sedan var motsvarande andel en sjättedel. Tjänsteimporten blir både vanligare och viktigare.

Tjänsteimportens utveckling

Tjänsteimport som andel av totalt importvärde, löpande priser

Diagram som visar Tjänsteimportens utveckling

Tjänsteimport

Källa: SCB, nationalräkenskaperna

OBS: bruten skala

Import av tjänster har blivit en allt mer betydelsefull del av den totala svenska importen. 1980 hade tjänsteimporten en andel på knappt 17 procent men idag uppgår den till omkring en tredjedel. Under senare år har tjänsteimportens andel av den totala importen dessutom ökat i snabb takt. En anledning kan vara att utrikeshandeln med varor har haft det tuffare än utrikeshandeln med tjänster under krisåren 2008 och 2009.

De största posterna inom tjänsteimporten är affärstjänster, transporter och resor. Transporter omfattar transport av varor och passagerare samt stödtjänster så som exempelvis spedition, lagring och hamn- och terminalkostnader.

Resor, eller resevaluta, omfattar både affärsresande och privat resande. Här ingår varor och tjänster som konsumeras inom det besökta landet och varor som tas över gränsen för eget bruk. Det som bokförs i tjänstebalansen som tjänsteimport är därför svenskars konsumtion i utlandet.

Den största posten är övriga affärstjänster. Denna innehåller olika tjänster som sker i samband med varuhandel bland annat affärs- och tekniska tjänster, juridiska tjänster, bokföring, reklam och marknadsföringstjänster, FoU och miljötjänster.

Tjänsteimportens sammansättning 2009

Mdkr och andel av totala tjänsteimportvärdet, procent
  Mdkr Andel
Transporter 55,6 15,7
Resor 96,4 27,3
Kommunikation 15,9 4,5
Byggtjänster 6,1 1,7
Försäkringar 3,4 1,0
Finansiella tjänster 4,2 1,2
Data- och informationstjänster 21,3 6,0
Licenser/Royalties 14,9 4,2
Övriga affärstjänster 131,5 37,2
Personliga tjänster, kultur m.m. 2,6 0,7
Offentliga tjänster 1,6 0,5

Källa: SCB, Sveriges Riksbank

Not: statistiken över tjänstehandeln är idag inte samstämmig mellan SCB som är ansvarig för nationalräkenskaperna och Riksbanken som är ansvarig för betalningsbalansen. Nationalräkenskaperna och betalningsbalansen består av samma grundstatistik men den korrigeras på ett sånt sätt att totalsiffrorna inte helt överensstämmer. Dessutom gjorde SCB en revidering över denna statistik i maj 2010 medan Riksbanken inte har gjort detta för statistiken om den uppdelade tjänstehandeln.