BNI är viktig eftersom den ger en bättre bild av länders konsumtionsutrymme, då den på ett bättre sätt inkluderar ett lands inkomster än det mer vanligt förekommande BNP-måttet. BNI räknas ut från BNP genom att dra ifrån kapitalavkastningar och arbetsinkomster som går till utlandet och lägga till motsvarande som flödar in till Sverige. I BNI räknas också skattebetalningar och bidrag från internationella organisationer in.
För de flesta länder inom EU och OECD följer BNI i stort sett samma trend som BNP. Detta gäller i hög grad också Sverige. Varför dessa två mått skuggar varandra beror på att skillnaderna mellan inflöde och utflöde av arbetsinkomster är i stort sett lika stora inom de flesta länder. Flödet i form av avkastning på utländskt ägande kan dock uppvisa större variationer. För svensk del är skillnaden på denna punkt betydande mellan enskilda år.
För EU-länder är det viktigt att titta på inbetalningen till EU i form av skatter och avgifter samt bidragen från EU tillbaka in i landet. Detta ser lite olika ut inom EU-länderna men differensen är i de flesta fall så små att det inte påverkar BNI-måttet. Detta gör att utvecklingen för BNI är väldigt lik utvecklingen för BNP.