BNI

BNI är viktig eftersom den ger en bättre bild av länders konsumtionsutrymme, då den på ett bättre sätt inkluderar ett lands inkomster än det mer vanligt förekommande BNP-måttet. BNI räknas ut från BNP genom att dra ifrån kapitalavkastningar och arbetsinkomster som går till utlandet och lägga till motsvarande som flödar in till Sverige. I BNI räknas också skattebetalningar och bidrag från internationella organisationer in.

För de flesta länder inom EU och OECD följer BNI i stort sett samma trend som BNP. Detta gäller i hög grad också Sverige. Varför dessa två mått skuggar varandra beror på att skillnaderna mellan inflöde och utflöde av arbetsinkomster är i stort sett lika stora inom de flesta länder. Flödet i form av avkastning på utländskt ägande kan dock uppvisa större variationer. För svensk del är skillnaden på denna punkt betydande vissa år. 1993 var till exempel utflödet drygt 60 miljarder, 2009 hade Sverige istället ett nettoinflöde på drygt 50 miljarder kronor.

För EU-länder är det viktigt att titta på inbetalningen till EU i form av skatter och avgifter samt bidragen från EU tillbaka in i landet. Detta ser lite olika ut inom EU-länderna men differensen är i de flesta fall så små att det inte påverkar BNI-måttet. Detta gör att utvecklingen för BNI är väldigt lik utvecklingen för BNP.

Sveriges BNI och BNP

Löpande priser, miljoner SEK

Ladda ner tabellen till Excel