Investeringskvoten beskriver hur mycket som investeras i förhållande till ekonomins storlek. Det handlar om hur mycket resurser som läggs på att skaffa nya maskiner till industrin, bygga ny infrastruktur, nya byggnader och så vidare. Investeringarna som görs idag påverkar alltså hur mycket ekonomin kan producera i framtiden. Om investeringsnivån är låg föråldras och slits produktionsapparaten ned. Företag som inte hänger med i den tekniska utvecklingen riskerar då att tappa i konkurrenskraft både på den inhemska marknaden och internationellt.
Investeringskvoten är naturligtvis konjunkturkänslig. Under nedgångar finns ofta vare sig behov eller resurser till att modernisera och utöka produktionsapparaten. För att ta hänsyn till sådana svängningar presenteras ett medelvärde för investeringskvoten för de fem senaste åren i diagrammet ovan.
Som framgår tillhör Sverige den nedre halvan av EU-länder sett till investeringskvoten. För den aktuella perioden ligger Sverige 1,2 procentenheter under EU-genomsnittet. Ser man endast till 2010 är dock avståndet upp till EU-genomsnittet inte större än en halv procentenhet. Förklaringen till det är att Sverige kommit snabbare ur finanskrisen än många andra EU-länder. Om man inte räknar med investeringar gjorda i bostäder ligger dock Sverige något över EU-genomsnittet för perioden 2006-2010. Investeringskvoten exklusive investeringar i bostäder låg i genomsnitt på 14,7 procent av BNP inom EU och 15,4 procent för Sverige.