Hushållens konsumtion och sparande

Hushållens utgifter kan grovt delas in i antingen konsumtion eller sparande. Detta kan sammanfattas i sparkvoten. Fram till början av 1980-talet var sparkvoten i genomsnitt knappt 10 procent i Sverige. Efter det har sparandet mellan åren varierat stort.

Hushållens sparande

Sparkvot, hushållens sparande som andel av disponibel inkomst

Diagram som visar Hushållens sparande Diagram som visar Hushållens sparande

Procent

Källa: SCB

Not: Värden för 2009 och 2010 baseras på preliminära kvartalsvisa nationalräkenskaper.
Tidsseriebrott 1993, sparkvoten 1950-1992 är exklusive tjänstepensionen, sparkvoten från 1993 är exklusive tjänste- och premiepensionen.

Diagrammet visar hushållens sparkvot. Sparkvoten är den andel, i procent, av disponibel inkomst som går till sparande. Resten av den disponibla inkomsten används till konsumtion. Fram till 1980-talet sparade svenska hushåll i genomsnitt knappt 10 procent av sin disponibla inkomst vilket innebar att hushållen konsumerade de resterande ungefärliga 90 procent.

Hur mycket hushållen sparar tenderar att följa konjunkturen i ekonomin. I goda tider konsumerar hushållen mer och i lågkonjunkturer ökar sparandet. Detta syns i diagrammet ovan. I slutet av 1980-talet minskade hushållens sparande fram till 1990-tals krisen. Då ökade sparkvoten mycket. Samma tendens ses kring IT-boomen under slutet av 1990-talet och IT-kraschen i början av 2000-talet. 

Även under den senaste djupa lågkonjunkturen har hushållens sparande ökat och under 2009 var sparkvoten nästan lika hög som under 1990-tals krisen. Under 2010 bröts dock denna trend och sparkvoten minskade något igen.

Löneutvecklingen

Se hur lönenivån har utvecklats över tid.

Litet diagram som visar Nominell löneutveckling