Valutakursindex (KIX- index)

När man vill studera om kronan stärkts eller försvagats mot en korg av valutor är det enklast att titta på ett valutakursindex, exempelvis KIX-index. Ett högre värde på KIX-index innebär att kronan har försvagats. 

KIX-index visar hur kronan utvecklas i förhållande till en korg av andra valutor. Man kan se det som ett slags genomsnittlig växelkurs. Om KIX-index stiger betyder det att kronan har försvagats, det vill säga man behöver betala fler svenska kronor att köpa korgen av andra valutor.

Trots att Sverige fram till 1992 i princip hade en fast växelkurs försvagades kronan även under dessa år. Bakgrunden var att Sveriges internationella konkurrenskraft gradvis försämrades under dessa år. Pris- och kostnadsutvecklingen hade varit för brant i förhållande till omvärlden, bland annat på grund av en dåligt fungerande lönebildning och skattehöjningar. Det enda sättet att hantera detta var att devalvera, det vill säga att skriva ned värdet på kronan. Detta skedde 1976, 1977, 1981 och 1982. Den svenska kronan tappade även kraftigt i värde vid övergången till rörlig växelkurs, som skedde den 19 november 1992.

Formerna för den fasta växelkursen varierade. Under perioden 1973–1977 var den svenska kronan knuten till den tyska D-marken i den så kallade valutaormen. Därefter knöts kronan till en korg av valutor, även kallad valutakorgen, och i maj 1991 knöts kronan till den europeiska valutaenheten ecu. Det europeiska valutasamarbetet utsattes dock för stora påfrestningar under hösten 1992 och Sverige tvingades till sist att släppa kronan fri. Övergången till rörlig växelkurs föregicks av ett försök att försvara kronan, men inte ens Riksbankens höjning av marginalräntan till 500 procent i september 1992 var tillräcklig för att upprätthålla den fasta växelkursen.