I stort sett alla ekonomier har en centralbank. I Sverige heter centralbanken Riksbanken, i USA heter den Federal Reserve och i euroområdet heter den Europeiska Centralbanken, ECB. Vad gäller euroområdet har varje land som ingår i euroområdet fortfarande kvar sin egen centralbank. Den huvudsakliga penningpolitiken bestäms dock numera av ECB, där medlemsländerna i eurosamarbetet finns representerade, och utförs i samarbete med de nationella centralbankerna.
Det är centralbankerna som ansvarar för penningpolitiken. Penningpolitiken varierar mellan länder men med främsta syfte att skapa goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, däribland genom en låg och stabil inflation.
Penningpolitik bedriver centralbankerna främst genom att påverka penningmängden. Detta kan ske på olika sätt men centralbankernas viktigaste styrmedel är styrräntan. I Sverige heter styrräntan Reporänta, i euroområdet kallas den Refiränta och i USA kallas den Fed Funds-ränta.
Genom att höja eller sänka styrräntan påverkar centralbankerna marknadsräntorna í ekonomin som då också höjs eller sänks. På så sätt kan centralbankerna stimulera ekonomin i lågkonjunkturer och tvärtom i högkonjunkturer.
Att hålla en låg och stabil inflation är också en viktig uppgift för centralbankerna. Vissa centralbanker, såsom Riksbanken och ECB har specificerade inflationsmål att följa medan andra centralbanker, såsom Federal Reserve, enbart har målet att hålla inflationen på en låg nivå som är förenlig med god ekonomisk tillväxt.
Styrräntorna illustrerar tydligt en ekonomis konjunkturcykler. Sedan finanskrisen i slutet av 2008 har samtliga styrräntor i USA, euroområdet och Sverige sänkts till rekordlåga nivåer. Federal Reserve har dessutom, sedan december 2008, introducerat en räntekorridor för Fed Funds-räntan på 0,00-0,25 procent.