Privat och offentlig sysselsättning - historiskt

I Sverige har antalet privat anställda inte ökat nämnvärt från 1950 och fram till mitten av 2000-talet. Den sysselsättningsökning vi haft under perioden har istället berott på en expansion av den skattefinansierade offentliga sektorn.

Privat och offentlig sysselsättning - historiskt

Kumulativ förändring, 1000-tals personer

Diagram som visar Privat och offentlig sysselsättning - historiskt Diagram som visar Privat och offentlig sysselsättning - historiskt

Offentligt anställda, Ratio

Offentligt anställda

Privat anställda, Ratio

Privat anställda

Källa: Bjuggren, C M och D Johansson (2009), " Privat och offentlig sysselsättning i Sverige 1950-2005", Ekonomisk Debatt, 37:1, s. 41-53, samt kompletteringar av Bjuggren, C M och D Johansson för perioden 2005-2009.

Not: studien gjord av Forskningsinstitutet Ratio avser perioden 1972 och framåt. Mellan 1960 och 1972 visas bara sektoruppdelad statistik från AKU. Statistik tidigare än 1960 baseras på studien "Swedish Employment in the 1950s - Filling the Lacuna" av G Gunnarsson och T Linh, Uppsala Universitet 1970. Statistiken avser enbart anställda och inkluderar därför inte egenföretagare.

Diagrammet ovan visar hur mycket antalet anställda på den svenska arbetsmark- naden har ökat sedan 1950. De anställda är uppdelade på privat och offentlig sektor, beräknat på två olika sätt.

  • Den gröna och den bruna linjen visar utvecklingen av antalet anställda beräknat med statistik från arbetskraftsundersökningen, AKU. AKU är den vanligaste beräkningsmetoden som Statistiska Centralbyrån, SCB, använder sig av för att studera arbets- marknaden.
  • Den röda och den blå linjen visar utvecklingen av antalet anställda på arbetsmarknaden under perioden 1972 till 2009 baserat på en studie gjord av forskningsinstitutet Ratio beräknat med statistik från SCB:s Företagsdatabas.

Oavsett beräkningsmetod visar diagrammet att medan över en miljon nya jobb har skapats i den offentliga sektorn sedan 1950 har jobbtillväxten i den privata sektorn varit i stort sett noll fram till år 2006. Den stora skillnaden mellan AKU-statistiken och Ratios beräkningar är att Ratio tar hänsyn till några definitionsproblem kring vad som inkluderas i privat sektor och vad som kategoriseras som offentlig sektor.

SCB använder en internationell standard vid sektorsindelning vilket gör att statistiken är internationellt jämförbar. Det innebär dock inte att statistiken är problemfri. Ett problem är att alla aktiebolag och deras anställda räknas till privat sektor oberoende om det är privat eller offentligt ägda företag. Det betyder att all offentlig verksamhet som bolagiserats räknas till den privata sektorn. Sedan år 2001 ingår också alla statliga affärsverk i privat sektor. Sammantaget antyder detta att antalet anställda i privat sektor överskattas i AKU-statistiken, medan antalet anställda i offentlig sektor underskattas.

Ratios statistik tar hänsyn till denna problematik och kategoriserar istället företag och deras anställda som offentliga eller privata beroende på ägarkategori; anställda i ett offentligt ägt företag inkluderas i offentlig sektor. Dessutom inkluderas alla affärsverk i offentlig sektor. Detta ger en mer verklighetstrogen bild vad gäller antalet privata och offentliga arbetstillfällen samt hur dessa har utvecklats över tiden. 

Om du klickar på länken nedan kan du ladda ner Ekonomifaktas faktablad om jobbtillväxten sedan 1950.

Privat och offentlig sysselsättning (pdf 0,6 Mb)

Diagram från faktablad om privat och offentlig sysselsättning.

Not: studien gjord av Forskningsinstitutet Ratio avser perioden 1972 och framåt. Mellan 1960 och 1972 visas bara sektoruppdelad statistik från AKU. Statistik tidigare än 1960 baseras på studien "Swedish Employment in the 1950s - Filling the Lacuna" av G Gunnarsson och T Linh, Uppsala Universitet 1970. Statistiken avser enbart anställda och inkluderar därför inte egenföretagare.