Diagrammet visar löneskillnader för de arbetare respektive tjänstemän som tjänar minst och mest uppdelat i percentiler. En percentil innebär att man delar upp alla löner i 100 delar, varje del kallas då 1 percentil. Den 10:e percentilen innebär att 10 procent av löntagarna i gruppen har lägre lön och 90 procent har högre lön. Den 90:e percentilen innebär att 90 procent av löntagarna har lägre lön och 10 procent har högre lön. Tjänstemän i den 10:e percentilen representerar alltså de tjänstemän som tjänar minst medan tjänstemän i den 90:e percentilen representerar de tjänstemän som tjänar mest. Samma sak gäller för arbetarna.
Diagrammet ovan visar utvecklingen sedan 1970. Följer man utvecklingen ser man att skillnaderna i lön mellan de som tjänar minst och mest krympte fram till 1980-talet. Framför allt var det tjänstemännens löner som kom att bli alltmer lika. Mellan mitten av 1980-talet till ungefär år 2000 kunde en viss ökning av lönespridningen noteras. Sedan dess har utvecklingen legat i stort sett stilla. Diagrammet ovan visar också att löneskillnaden mellan olika tjänstemäns löner är betydligt större än mellan arbetares löner.
De minskade löneskillnaderna för tjänstemännen i de nedre löneskikten under början av 1990-talet kan förklaras med att mer rutinbetonade och lågt betalda arbeten försvann i samband med de kraftiga rationaliseringarna. I och med stabiliseringen av arbetsmarknaden från 1990-talets mitt har spridningen i de lägre skikten återgått till 1975-års nivå.