I många fall är det svårt att hålla reda på alla de olika procentsatser och kvoter som används inom just arbetsmarknadsområdet. Är det befolkningen, den arbetsföra befolkningen eller de i arbete som avses och vad är skillnaden? Här går vi igenom hur arbetsmarknaden är uppdelad och vilka som ingår i de olika grupperna.

Nedanstående schematiska bild förklarar hur man delar upp arbetsmarknaden i Sverige. Detta är det sätt som Statistiska centralbyrån, SCB, använder i sina arbetskraftsundersökningar.

Arbetskraftsundersökningarna, AKU, utförs varje månad. Syftet är att beskriva aktuella sysselsättningsförhållanden och att ge information om utvecklingen på arbetsmarknaden. AKU:s uppgift om arbetslösa är det officiella arbetslöshetstalet. Undersökningarna baseras på ett representativt urval av nästan 30 000 personer per månad. Datainsamlingen sker i första hand genom telefonintervjuer av SCB:s intervjuare.

Arbetsmarknadens uppdelning

Källa: SCB

Ytterligare förklaringar

Några av dessa grupper kan behöva förklaras ytterligare för att visa hur man till exempel definierar någon som är sysselsatt eller arbetslös. Detta utgår också från arbetskraftsundersökningen:

• Sysselsatta: personer som utförde något arbete, minst 1 timme under referensveckan, antingen som avlönad arbetstagare, som egen företagare eller oavlönad medhjälpare i företag tillhörande maka/make eller annan medlem av samma hushåll. Personer som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program, till exempel offentligt skyddat arbete, anställning med lönebidrag eller anställningsstöd med mera räknas också till gruppen sysselsatta. Hit räknas också personer som inte utförde något arbete enligt ovan, men som hade anställning, arbete som medhjälpande hushållsmedlem eller egen företagare och som var tillfälligt frånvarande under hela referensveckan. Orsak till frånvaron kan vara sjukdom, semester, tjänstledighet, värnpliktstjänstgöring, arbetskonflikt eller ledighet av annan anledning. Frånvaron räknas oavsett om den varit betald eller inte (=sysselsatta, frånvarande från arbetet).
• Arbetslösa: personer som var utan arbete men som sökt arbete under de senaste fyra veckorna och kunde börja arbeta samma vecka eller börja inom 14 dagar från veckans slut. Arbetslösa omfattar även personer som har fått ett arbete som börjar inom tre månader, förutsatt att de skulle ha kunnat arbeta referensveckan eller börja inom 14 dagar från referensveckans slut. Här ingår alltså även heltidsstuderande som söker och kan ta arbete.
• Ej i arbetskraften: personer som varken är sysselsatta eller arbetslösa. Gruppen omfattar bland annat studerande utan arbete, dock ej heltidsstuderande som söker och kan ta arbete, pensionärer, hemarbetande, värnpliktiga eller långvarigt sjuka utan arbete. Deltagare i de arbetsmarknadspolitiska program som räknas som studier, t.ex. arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning ingår också i gruppen.