Överdriver vi exportens betydelse?

Journalisten och författaren, Erik Sandberg, kritiserar i sin replik på regeringens debattartikel (DN 6/2) att olika aktörer, däribland Ekonomifakta, målar upp Sverige som ett av världens mest exportberoende länder. Som belägg för detta pekar artikelförfattaren på att vår exportandel (export som andel av BNP) snarare ligger på en ganska genomsnittlig nivå, ungefär i nivå med Namibia och Moldavien som han nämner som exempel.

Det är korrekt att en direkt jämförelse av exportandelar ger denna bild, men samtidigt är det viktigt att sätta siffrorna i något slags perspektiv. Vad innebär den svenska exportandelen i kronor och ören – hur stora ekonomiska värden är det vi talar om – och har vi blivit mer eller mindre beroende av exporten över tid? För att gräva lite i dessa frågor kan vi utgå från den text som möter Ekonomifaktas läsare när de söker information om Sveriges exportandel ur ett internationellt perspektiv:

”Små nationer som Sverige är ofta mycket handelsberoende. Sveriges utrikeshandel har vuxit betydligt under de senaste 20 åren. Vår exportandel ligger idag över EU- och OECD-genomsnitten, men det finns ändå ganska gott om exempel på länder som har en ännu större exportandel.”

I texten säger vi att utrikeshandeln vuxit betydligt – ett påstående som inte kan upplevas som särskilt kontroversiellt. Enligt nationalräkenskaperna ökade Sveriges export med i genomsnitt 5,5 procent om året mellan 1993 och 2013. Importen steg samtidigt med 5,0 procent årligen. Då talar vi naturligtvis om ökningar efter det att man räknat bort rena priseffekter (ungefär korrigerat för inflation). Tillväxttal kring fem procent om året måste ur ett ekonomiskt perspektiv anses som betydande.

Topplistan inte mest central

Sverige är inte ensamt om att ha upplevt en ökad utrikeshandel. Samma mönster går igen även när vi tittar på utvecklingen i världen som helhet. Mellan 1960 och 2013 har exportandelen ökat globalt från cirka 13 procent 1960 till knappt 30 procent 2013.

Vi lever i en tid då världens ekonomier blivit alltmer integrerade med varandra och det som händer utanför våra gränser får allt större betydelse för vårt eget välstånd. I en sådan värld är det mest avgörande inte vilket land som toppar listan över exportandelar, utan insikten att alla länder måste förhålla sig alltmer till sin omvärld för att behålla sin konkurrenskraft och välståndsutveckling. Exporten har inte blivit mindre viktig för Sverige bara för att den blivit allt viktigare i världen totalt sett. Tvärtom visar alla mått, oavsett om man mäter det i kronor och ören eller som andel av BNP, att exporten idag är viktigare än någonsin i Sverige.

Det avbräck vi sett i utvecklingen sedan finanskrisens utbrott år 2008 understryker bara detta stora exportberoende. Sedan finanskrisen har exportvolymen i princip inte ökat alls och exportandelen har sjunkit med nära sex procentenheter. Samtidigt har arbetslösheten stigit och industriproduktionen fallit. Den svaga exportefterfrågan är en extremt viktig förklaring till varför lågkonjunkturen blivit så utdragen och en besk påminnelse om att när exporten sviktar, sviktar också Sverige.

Enorma värden

Slutligen kan man också fundera lite kring jämförelsen med Namibia och Moldavien. Det är rätt i sak att exportandelen ligger på ungefär samma nivå, men i övrigt finns få likheter. Moldaviens och Namibias exportandelar motsvarar en export per invånare om 5 800 kronor respektive 16 300 kronor. Sveriges export, som år 2013 totalt uppgick till 1 660 miljarder kronor, kan på samma sätt översättas till 173 000 kronor per invånare. Jämförelser mellan utvecklingsekonomier och rika länder som Sverige blir naturligtvis lätt skeva, men samtidigt illustrerar dessa siffror rätt väl vilka enorma ekonomiska värden som exportföretag genererar och vilken betydelse de därmed har för samhällsekonomin.

Möjligen borde dock fler aktörer bli bättre på att också tala om importens stora betydelse. Både i termer av alla de jobb som de importerande företagen skapar i Sverige och hur viktig importen är för svenska exportprodukter. På ekonomifakta.se har vi berört det ämnet en del här, men den aspekten förtjänar säkert större uppmärksamhet i en liten och öppen ekonomi som Sveriges.