Näst bäst i Europa

Långtidsarbetslösheten beräknas vanligtvis som andelen av de arbetslösa som varit utan jobb i 27 veckor eller mer. Hög långtidsarbetslöshet är skadligt både för de individer som drabbas och för ekonomin. Långa tider av arbetslöshet kan leda till att man förlorar kompetens och kunnande inom sitt yrke, får försämrad privatekonomi och risken att hamna i långvarigt utanförskap ökar.

Om långtidsarbetslösheten är hög kan dessa negativa effekter få genomslag i hela ekonomin. Färre personer som arbetar betyder mindre skatteintäkter, högre belastning på välfärdssystemen och på sikt kan tillväxten hämmas. En stigande långtidsarbetslöshet kan därför vara ett oroväckande tecken på sämre ekonomisk utveckling.

Lägst i EU

Långtidsarbetslösheten ökade i samband med finanskrisen och ligger fortfaranade på en högre nivå än innan krisen. I juli räknades var tredje arbetslös som långtidsarbetslös.

Men sett ur ett internationellt perspektiv är långtidsarbetslösheten i Sverige låg. Förra året hade Sverige EU:s lägsta långtidsarbetslöshet och i Europa är det bara Norge som ligger lägre.

Men det kan uppstå problem med att mäta långtidsarbetslösheten på detta sätt. Andelen påverkas inte bara av antalet långtidsarbetslösa, utan också av antalet korttidsarbetslösa. Om det går dåligt på arbetsmarknaden och antalet arbetslösa plötsligt ökar tillkommer en grupp personer som varit arbetslösa i mindre än 27 veckor. Då minskar andelen långtidsarbetslösa utan att det har skett någon förändring i antalet långtidsarbetslösa. På samma sätt ökar andelen långtidsarbetslösa om det börjar gå bättre på arbetsmarknaden och en stor del av dem som nyligen blivit arbetslösa får jobb. Det kan därför vara missvisande att använda andelen långtidsarbetslösa som ett ensamt mått på långtidsarbetslöshetens utveckling.

2,4 procent av arbetskraften

Ett annat sätt att mäta långtidsarbetslösheten är att se till antalet långtidsarbetslösa som andel av arbetskraften. Måttet blir då mindre beroende av förändringar i arbetslösheten och ger en tydligare bild av hur utberedd långtidsarbetslösheten är. De senaste åren har arbetskraften ökat samtidigt som antalet långtidsarbetslösa har legat relativt konstant omkring 120 000 personer. Det betyder att långtidsarbetslösheten som andel av arbetskraften har minskat.

Också enligt detta mått ligger Sverige lågt i internationella jämförelser. Förra året hade 2,4 procent av arbetskraften i Sverige varit arbetslösa i minst 27 veckor. Österrike var det enda EU-land med en lägre andel.

En ljus bild av arbetsmarknaden

Trots att långtidsarbetslösheten är högre än innan finanskrisen är den låg i en internationell kontext. Oavsett om man ser till långtidsarbetslösheten som andel av de arbetslösa eller arbetskraften är nivån i Sverige bland de lägsta i Europa. Självklart finns det utrymme för ytterligare reformer för att minska antalet långtidsarbetslösa, men det kan vara bra att komma ihåg att det också här finns flera ljusglimtar.