LOV och jämställdhet

Lagen om valfrihetssystem (LOV) väcker starka känslor, bland förespråkare såväl som motståndare till regelverket. Ett argument som lyfts fram för att behålla LOV är att det främjar kvinnors företagande och därmed ökar jämställdheten på arbetsmarknaden. Frågan är om det finns stöd för detta i statistiken?

I och med att LOV infördes 2009 har vårdtagarna i högre grad fått möjlighet att själva välja vårdgivare. Inom primärvården blev LOV obligatoriskt från och med januari 2010. Inom övrig hälso- och sjukvård, exempelvis äldrevården, är det upp till kommuner och landsting att själva avgöra om de vill införa LOV.

I debatten om LOV:s vara eller icke vara har fokus legat på hur tillgängligheten och vårdutnyttjandet i primärvården har påverkats av reformen, bland annat i rapporter från ESO (2014:5),  Riksrevisionen (RIR 2014:22) och Vårdanalys (2014:3). Totalt sett har vårdvalsreformen lett till fler aktörer och bättre tillgänglighet inom primärvården. Fram till 2013 ökade antalet vårdcentraler med 17 procent från att reformen infördes i respektive landsting. Hela ökningen skedde inom den privata sektorn.

År 2011 fanns det 12 737 privata vård- och omsorgsföretag i Sverige enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

54 procent kvinnor

De flesta som driver företag gör det inom ett område där de själva har viss expertis. Genom egna erfarenheter väcks tankar och idéer om hur man skulle kunna förbättra utförandet av verksamheten. Eftersom kvinnor i större utsträckning än män är verksamma inom vård och omsorg är det naturligt att det inom denna bransch skulle finnas ett större utbud av företagsamma kvinnor än män. Hela 82 procent av de anställda inom branschen är kvinnor.

Kvinnodominansen inom vård- och omsorgsbranschen kan också ses bland företagsledarna där en majoritet är kvinnor. År 2011 låg andelen på 54 procent. Detta är väsentligt högre än inom det privata näringslivet totalt sett där endast 28 procent av företagsledarna var kvinnor.

Kvinnor som företagsledare

Kvinnor som företagsledare i privat vård och omsorg, 2011

AntalAndel (%)
Hälso- och sjukvård4 456,0057,00
Tandvård 905,0044,00
Äldreomsorg323,0067,00
Övrig vård och omsorg samt sociala tjänster1 254,0052,00
Totalt6 938,0054,00
Källa: RAMS/Entreprenörskapsdatabasen (SCB) via Vårdföretagarna.
* Med företagsledare menas den operativa företagsledaren som sköter bolagets löpande förvaltning. Algoritmen för att hitta den operativa ledaren inom enskilda företag beskrivs i SCB:s Entreprenörskapsdatabas.
** De SNI-koder som ingår i utdraget är 86, 87 och 88 med undantag för 86909, 88910, 88994. Tandvård avser SNI-koderna 8623 och 86904. Äldreomsorg omfattar SNI-koderna 87301 och 88101. Övrig vård och omsorg samt sociala tjänster avser övriga SNI-koder inom 87 och 88.

I tabellen visas också andelen kvinnliga företagsledare uppdelat per bransch. Inom samtliga branscher var andelen kvinnliga företagsledare högre än genomsnittet i näringslivet. I äldrevården var 67 procent av företagsledarna kvinnor.

Högst andel i Värmlands län

Andelen kvinnliga företagsledare skiljer sig mellan de olika länen. I 14 län var andelen högre än 50 procent. Högst låg Värmlands län på 60 procent.

I och med att LOV har lett till att fler privata vård- och omsorgsföretag har etablerat sig på marknaden finns det fog för argumentet att LOV har ökat kvinnors företagande. Ett växande antal privata vårdföretag innebär fler kvinnliga företagsledare.

Men trots att majoriteten av företagsledarna inom vård- och omsorgsbranschen är kvinnor är fördelningen inte representativ. Andelen kvinnor bland de anställda är 28 procentenheter högre än andelen kvinnor i ledningsposition. Detta visar att det finns fler utmaningar att jobba med för att öka kvinnors företagande och LOV är bara en del av pusslet.