Allt fler äldre arbetar

Idag väljer klart fler äldre att förlänga sina yrkesliv än för bara knappt tio år sedan. Några tänkbara förklaringar till utvecklingen är bättre hälsa, ändrade lagar och förmånligare skatteregler.

Allt fler väljer att fortsätta att arbeta efter uppnådd pensionsålder. Bara mellan 2005 och 2013 ökade sysselsättningen med 76 100 personer i åldersgruppen 65-74 år och sysselsättningsgraden steg från 9,9 till 14,6 procent, en ökning med 4,7 procentenheter. Bland våra EU-grannar är det bara Storbritannien som överträffar den utvecklingen.

Både män och kvinnor

Den ökade sysselsättningen syns tydligt både bland de som är anställda och de som är egna företagare. Likaså ser man uppgången både bland män och kvinnor. Bland männen rör det sig om 80 procent fler sysselsatta mellan 2005 och 2013 och bland kvinnorna hela 150 procent. Fortfarande är sysselssättningsgraden bland män över 65 högre än för kvinnor, men den starka utvecklingen bland kvinnor har gjort att skillnaderna minskat och att kvinnors sysselsättningsgrad nära nog dubblerats under dessa år.

Sysselsättningsgrad, 65-74 år

Procent

20052013
Män14,518,6
Kvinnor5,710,8
Totalt9,914,6
Källa: SCB (AKU)

Ökad livslängd och ändrade lagar

Vad är det då som ligger bakom denna utveckling? En förklaring som ligger nära till hands är förstås att vi tenderar att leva längre och att fler därmed känner att de kan stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Idag kan en 65-åring förvänta sig att leva i 20 år till, vilket är ett år längre jämfört med 2005 och hela fyra år längre än 1976 då den nuvarande pensionsåldern på 65 år infördes. 

Skattepremie för de som fortsätter

En annan faktor som drivit på utvecklingen kan vara den lagändring som kom år 2001 och som då gav arbetstagare rätt att arbeta kvar till den månad man fyller 67 år. Mer närliggande i tid är dock införandet av jobbskatteavdraget år 2007, som gjorde det mer fördelaktigt än tidigare att stanna kvar på arbetsmarknaden. Effekten förstärktes ytterligare genom att man gjorde jobbskatteavdraget ännu större för personer över 65 år.

Man kan säga att det infördes en ”skattepremie” för arbetstagare som valde att skjuta på pensionen. Storleken på skattepremien beror på en mängd faktorer, bland annat fördelningen mellan pension och lön i arbetstagarens totala inkomst samt hur hög inkomsten är. Förenklar man lite och ser till en situation där en person över 65 år antingen har en pension på 25 000 kronor i månaden, eller en lika hög arbetsinkomst, går det dock att räkna på det. Diagrammet nedan redovisar hur skattepremien har växt i och med de reformer som genomförts sedan 2005.

Den grå linjen är den i sammanhanget mest relevanta. Den visar hur mycket lägre skatten är per månad för en person över 65 år med en månadslön på 25 000 kronor, jämfört med om den personen istället hade tagit ut en lika hög pension. Som framgår rör det sig i år om 2 500 kronor i månaden. Så stort är nämligen jobbskatteavdraget för äldre som tjänar åtminstone 25 000 kronor i månaden.

De övriga två linjerna visar hur stor skattepremien är jämfört med arbetstagare och bidragstagare under 65 år med motsvarande månadsinkomster. Det är enkelt att se hur denna skattepremie kan ha fungerat som en morot och fått många att stanna kvar lite längre på arbetsmarknaden.

Billigare att anställa

Utöver att det blivit mer lönsamt för personer över 65 att arbeta, har det även blivit billigare att anställa äldre genom att arbetsgivaravgiften sänkts. Den största förändringen kom år 2007 då arbetsgivaravgiften för personer över 65 år sänktes från 26,37 procent till 10,21 procent (samma nivå som gäller idag). För en månadslön på 25 000 innebär det att arbetskraftskostnaden minskar med drygt 4 000 kronor i månaden, något som stimulerar till att arbetsgivarna gärna behåller sina anställda några år extra. Det ger även ett incitament för egenföretagare att fortsätta arbeta då de kan välja att plocka ut mer vinst eller höja lönen.

Utöver sänkt skatt, förbättrad hälsa och diverse lagändringar finns självfallet annat som drivit på sysselsättningsutvecklingen. Det kan handla om att sociala normer förändrats som har gjort det mer accepterat att fortsätta arbeta, eller att det kanske helt enkelt är så att fler gillar sina arbeten och därför gärna fortsätter ett par år till. Oavsett bör vi nog alla hoppas på att den positiva trenden håller i sig och att de som stannar kvar i arbetslivet även arbetar fler timmar. Annars kan det bli svårt att hålla uppe pensionerna när pengarna ska räcka till allt fler, allt längre.