Förr i tiden var det lättare att hitta jobb för den med endast grundskolebetyg. Många har hört sina föräldrar eller morföräldrar berätta om hur man dagen efter skolan gick och knackade på någonstans, på Posten, bruket eller den lokala affären, och fick börja jobba dagen efter. Så fungerar det inte längre. Många jobb har blivit mer avancerade och det blir viktigare och viktigare att kunna visa upp avgångsbetyg från gymnasieskolan och absolut att ha klarat av grundskolan för att få ett jobb. Långt ifrån alla når upp till de här kraven.
Många går inte ut skolan
Faktum är att fler än en av tio elever som slutade grundskolan 2011 gjorde det utan behörighet till gymnasieskolan. Redan vid 16 års ålder har alltför många begränsade möjligheter att välja vad de vill läsa och vad de vill jobba med.
För de andra, de som lyckas ta sig vidare till gymnasiet och dessutom ta sig ut några år senare med fullständiga betyg, ser arbetsmarknaden relativt ljus ut. Men det är bara 77 procent av de som började gymnasiet 2006 som gått ut gymnasiet läsåret 2010/2011. Det betyder alltså att resten, ungefär 23 procent, av alla som började gymnasiet 2006 hoppade av. Utan kompletterande utbildning blir deras högsta utbildningsnivå grundskola.
Tuffare arbetsmarknad utan gymnasium
Hur viktig utbildning är framgår inte minst av SCB:s Arbetskraftsundersökningar, AKU. Där delas befolkningen in efter högsta uppnådda utbildningsnivå i kategorierna: grundskola, gymnasieutbildning och eftergymnasial utbildning. I AKU så redovisas bland annat arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraftsdeltagande uppdelat efter högsta uppnådda utbildningsnivå för de mellan 20-64 år. Där ser man tydligt hur utbildning påverkar möjligheterna till arbete.
I åldersgruppen 20-64 år låg arbetslösheten 2011 bland de som gått ut grundskolan, men inte nått en högre komplett utbildning, på 13,3 procent. För övriga utbildningsnivåer, alltså de som har gymnasieutbildning eller högskoleutbildning var arbetslösheten 5,7 procent alltså mindre än hälften jämfört med de med bara grundskoleutbildning.
Arbetslöshet efter utbildningsnivå
Arbetslöshet 20-64 år, 2011, procent
Källa: SCB, AKU Tilläggstabeller 2011
Not: Det finns en grupp om totalt 34 800 personer där uppgift om utbildningsnivå saknas. Dessa är inte medräknade i statistiken. Om de räknats med skulle de påverka arbetslöshetssiffran i respektive grupp med +0,1 procentenheter.
Vill du visa detta diagram på din egen hemsida?
Arbetslöshet efter utbildningsnivå
Arbetslöshet 20-64 år, 2011, procent
| arbetslöshet |
|---|
| Grundskola | 13 |
| Gymnasium eller utbildning efter gymnasiet | 6 |
Källa: SCB, AKU Tilläggstabeller 2011
Not: Det finns en grupp om totalt 34 800 personer där uppgift om utbildningsnivå saknas. Dessa är inte medräknade i statistiken. Om de räknats med skulle de påverka arbetslöshetssiffran i respektive grupp med +0,1 procentenheter.
Stäng tabell
De som endast gått grundskolan har också lågt arbetskraftsdeltagande, 72 procent jämfört med ungefär 88 procent för de som läst längre än nioårig grundskola. Det är alltså många av de med grundskoleutbildning som står utanför arbetsmarknaden. Det handlar till exempel om människor som vill och kan ta ett arbete men inte söker något, om personer som pluggar heltid och inte söker arbete, kanske läser upp grundskole- eller gymnasiebetyg eller deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program eller har praktik.
Att ta sig till närmaste stora arbetsgivare dagen efter man gått ut nian fungerar inte längre. Det är tydligt att arbetslösheten är betydligt högre bland de som bara har gått ut grundskolan jämfört med de som har högre utbildning. Det går att komplettera betyg men det tar tid och man missar värdefulla år på arbetsmarknaden. Trots det går var tionde elev ut grundskolan utan behörighet och nästan var fjärde elev hoppar av gymnasiet.