Sent in - sent ut

Antalet personer med en högskoleutbildning stiger för varje år. En befolkning med hög utbildningsnivå är viktigt men att fler utbildar sig, och påbörjar sin utbildning sent, gör också att många skjuter upp inträdet på arbetsmarknaden.

Fler pluggar

Antalet högskoleutbildade har länge visat en uppåtgående trend. Mellan 2000 och 2010 ökade antalet med en högskoleutbildning längre än tre år bland de som är 16-74 år med 460 000 personer. Att människor utbildar sig är bra. För Sveriges konkurrenskraft behöver vi en stor andel högutbildade personer. Men, att fler och fler utbildar sig och dessutom stannar i utbildning relativt länge betyder också att fler börjar arbeta senare.

De börjar plugga och jobba sent

Sverige är, tillsammans med Israel och Island, det land i OECD där åldern hos nybörjarna i högskolan är som högst. Vi börjar vid 22 års ålder och då är vi ungefär två år äldre än en genomsnittlig student i de andra OECD-länderna. Att vi börjar sent får konsekvensen att vi blir klara sent. Medianåldern för att ta examen i Sverige är 27-28 år. Vi spenderar inte exceptionellt mycket längre tid på högskolan än studenter i andra länder men ligger ändå över snittet för OECD-länderna.

 Det som utmärker Sveriges studenter är just att de börjar plugga sent och därmed börjar jobba sent. Många tar ett flerårigt uppehåll mellan gymnasiet och högskolan, kanske för att bestämma sig för vad de egentligen vill läsa och jobba med senare.

Men senare examensålder får konsekvenser. Enligt Långtidsutredningen innebär ett års förskjutning av examensåldern ungefär 80 000 kronor i förlorad disponibel livsinkomst, man har färre år på sig att arbeta för högre lön. För samhället är kostanden ungefär dubbelt så hög. Anledningen till det är att de som förskjuter sin examensålder ofta tar emot mer transfereringar, bland annat studiebidrag vilket påverkar både privat- och samhällsekonomin.

Vi blir äldre och äldre

Många länder, inklusive Sverige, står inför utmaningen att försörja en befolkning som blir äldre och äldre. Att människor utbildar sig är viktigt, produktiviteten stiger med stigande utbildningsnivå. Men, det behövs inte bara högre produktivitet utan också fler arbetade timmar, totalt sett, i hela ekonomin, där produktiviteten kan användas.

För att öka antalet arbetade timmar för de högskoleutbildade diskuteras, bland annat i Långtidsutredningen 2011, en lägre examensålder, eller egentligen en lägre inträdesålder på högskolan. Långtidsutredningen visar på de ekonomiska konsekvenserna av att förskjuta examensåldern men föreslår också att studenter som snabbare går från gymnasiet till högskolan ska kunna premieras med extrapoäng. För att förkorta tiden på högskolan föreslås ett system där universitetens ersättning ska kunna bero på hur de uppmuntrar studenter att bli klara med sin utbildning på utsatt tid. Ett system med studieavgifter nämns också i utredningen. Det nyligen omdiskuterade förslaget att markant höja pensionsåldern är ett tredje sätt att öka antalet arbetade timmar.

Långtidsutredningen finns på Regeringens hemsida, för informationen som nämns i artikeln läs i Bilaga 3 till LU 2011 "Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder".