Utbildningsnivån i Sverige

Utbildningsnivån i Sverige kan beskrivas ur en mängd olika perspektiv. Man kan dela upp statistiken på ålder, kön, ursprung, hur länge man har läst, vilket gymnasieprogram eller vilken högskoleutbildning man har gått. Om man har pluggat på universitet, yrkeshögskolan eller läst en vuxenutbildning.

Den här bilden är ett försök till en schematisk uppdelning av till vilken nivå personer i Sverige mellan 25-64 år hade läst år 2011. Den högsta utbildningsnivån för varje person är den som redovisas. Vissa personer, de där uppgifter om utbildningsnivå saknas, har plockats bort ur redovisningen.

Andelarna skiftar

Ungefär hälften av dem mellan 25-64 år har läst en gymnasieutbildning. Det är fortfarande vanligare att ha läst en tvåårig gymnasieutbildning än en treårig. Men i och med att den tvååriga gymnasielinjen inte finns längre så sjunker andelen stadigt. Det gäller också för andelen med gymnasieutbildning som högsta utbildningsnivå. Fler och fler läser en eftergymnasial utbildning och när den andelen ökar så minskar också andelen med högst gymnasieutbildning.

Utbildning och tradition

Cirka 10 procentenheter fler kvinnor än män är högskoleutbildade och den trenden verkar hålla i sig. Av de som sökte till högskolan inför hösten 2011 var 58 procent kvinnor och 42 procent män. När det gäller högskolestudier så verkar vi ha gjort ganska stereotypa val. Kvinnor har i högre utsträckning än män pluggat till sjuksköterska, förskollärare eller lärare för yngre barn. Bland männen har nästan var fjärde en ingenjörsutbildning.

Utbildning och ursprung

Delar man i stället upp statistiken efter ursprung så är skillnaderna tydligast om man tittar på hur stora andelar som har grundskola eller gymnasieskola som högsta utbildningsnivå. Andelarna är lägre bland dem som är födda i Sverige jämfört med de som är födda i ett annat land. Men skillnaden är mycket liten när man tittar på högre utbildning. Andelen med eftergymnasial utbildning är något högre bland personer som är födda utomlands än bland personer som är födda i Sverige.

På sikt förändringar

Från ett år till ett annat sker inte så stora förändringar i utbildningsstatistiken. Vissa skillnader finns så klart, till exempel i hur stora andelar som väljer att plugga vidare efter gymnasiet. Den andelen kan till exempel vara beroende av konjunkturläget. Mer intressant är att se på förändringar över längre tid. Så när utbildningsstatistiken för 2021 kommer har vi kanske en helt annan bild över utbildningsnivån i Sverige. 

Statistik och information kommer från SCB:s befolkningens utbildning samt Utbildningsstatistisk årsbok.