Många olika kuvert, stora pengar i pensionssystemet

2011-06-01 Det betalas in och förvaltas enorma summor i pensionssystemet. Samtidigt är kunskapen om hur systemet fungerar i många fall liten. Många öppnar inte ens kuverten oavsett om de är vita eller orangea.

Mer än 3 000 miljarder kronor i pensionssparande

Varje år avsätter vi enorma summor pengar till olika former av pensionssparande; den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet. Bara under 2009 betalades det in ungefär 370 miljarder kronor till olika former av pensionssparande. En stor del av dessa inbetalningar, främst inom det allmänna pensionssystemet, betalas ut redan samma år i pensionsutbetalningar till dagens pensionärer. Förutom inbetalningar och utbetalningar av pensioner finns det även en annan aspekt nämligen mängden pengar som förvaltas av företag på den finansiella marknaden inom ramen för det svenska pensionssystemet. 

Totalt sett förvaltas över 3 000 miljarder kronor inom pensionssystemet. Det är nästan lika mycket pengar som hela Sveriges bruttonationalprodukt, BNP. Dessa pengar förvaltas givetvis inte på ett bankkonto utan investeras efter bästa förmåga för att skapa en så bra avkastning som möjligt.

AP-fonderna förvaltar 1 000 miljarder kronor

Det allmänna pensionssystemet förvaltar ungefär 40 procent av den totala mängden pensionspengar som förvaltas. Ungefär 900 miljarder kronor förvaltas av de fyra första AP-fonderna (AP 1-4) och sjätte AP-fonden (statistik för år 2010, mängden förvaltat kapital under 2009 var cirka 850 miljarder kronor). De förvaltar pensionssparandet inom den del som kallas inkomstpensionen. De fyra första AP-fonderna förvaltar en fjärdedel var, det vill säga ungefär 220 miljarder kronor, medan sjätte AP-fonden förvaltar 20 miljarder kronor. Syftet med att ha fyra stora AP-fonder är att öka konkurrensen och sprida mängden pengar som förvaltas till flera investeringsaktörer.

Ytterligare 400 miljarder kronor förvaltas inom premiepensionen (statistik för år 2010, mängden förvaltat kapital under 2009 var cirka 350 miljarder kronor). Här finns det betydligt fler aktörer som förvaltar pengarna. Premiepensionen är den del av den allmänna pensionen som vi pensionssparare själva kan välja förvaltare till. Totalt sett finns 95 olika förvaltande bolag att välja på. Dessa 95 bolag erbjuder dessutom ett utbud av 785 olika fonder att placera sina pensionspengar i. Om man inte gör något val hamnar pengarna hos sjunde AP-fonden. För närvarande förvaltar sjunde AP-fonden ungefär en fjärdedel av premiepensionens kapital.

Överblick av förvaltat kapital i pensionssystemet

 

Klicka på bilden för att se den i större format.

1 400 miljarder kronor i tjänstepensionssystemet

Tjänstepensionen är den del av pensionssystemet där det förvaltas mest kapital. Ungefär 50 procent av det totala pensionskapitalet som förvaltas finns inom tjänstepensionssystemet. Det handlar därmed om över 1 400 miljarder kronor. Tjänstepensionssystemet är utformat, och ansvaras, av arbetsmarknadens parter.

Det finns olika tjänstepensionsavtal beroende på i vilken sektor man arbetar. Dessa tjänstepensionsavtal administreras av ett antal företag, så kallade valcentraler, vars uppgift bland annat är att samla in inbetalningar från arbetsgivare. Företagen har också ett antal förvaltande bolag knutna till sig. Antalet förvaltande bolag varierar med valcentral. Det är också valcentralernas uppgift att informera arbetstagaren om vilka bolag som finns att välja mellan att placera sin tjänstepension hos. Sedan är det upp till arbetstagaren att själv välja förvaltare. 

Merparten av pengarna investeras utomlands

Man kan vara nyfiken på var alla dessa pengar investeras. Men när det gäller det privata pensionssparandet och tjänstepensionen finns faktiskt ingen bra uppställning över detta. Anledningen är att systemet är relativt decentraliserat. Ungefär 1 800 miljarder kronor är därmed uppdelat på många olika privata förvaltande bolag och ännu fler olika fonder.

Vad gäller den allmänna pensionen så är förvaltningen mer centraliserad. Den absolut största delen av det förvaltade kapitalet förvaltas av sex aktörer, AP-fonderna. När man tittar på AP-fondernas investeringar så kan framför allt två trender noteras:

  • investeringar i aktier är mer intressant än i obligationer.
  • utlandet verkar vara mer intressant att investera i än Sverige.

Under 2010 investerades nästan 60 procent av kapitalet i aktier, en tredjedel av detta kapital investerades i svenska aktier och två tredjedelar i utländska aktier. Av den totala svenska aktieförmögenheten ägde AP-fonderna runt sex procent under år 2010. Investeringsmöjligheterna för AP-fonderna är reglerade i lag som bland annat behandlar hur mycket som får investeras vart.   

Det kan alltså konstateras att pensionssystemet förvaltar enormt mycket kapital. Samtidigt åldras befolkningen och allt fler kommer att vilja få sin del i framtiden. Att kapitalet investeras klokt och skapar avkastning till en rimlig kostnad är därför också viktigt. Vet du hur avkastningen ser ut för dina pensionspengar? Kanske dags att kolla kuverten nästa gång de kommer.

Kommentera

Fälten markerade med (*) är obligatoriska

1000

Syftet med kommentarer är att öppna upp för en nyanserad debatt där ni som läsare deltar och för diskussionen framåt. Kommentarerna får inte innehålla kränkningar eller osakliga påhopp och ska vara relevanta och fördjupande för ämnet som tas upp i artikeln. Vi förbehåller oss därför rätten att helt avstå från att publicera kommentarer i de fall vi finner dem olämpliga eller utanför ämnet.

Kommentarer

Ingrid Larsson 2011-08-05 | Viktig artikel. Och varför skrivs det så lite om det i rikstidningarna åtminstone. Kommer att använda PDF:en och artikeln med mina elever på gymnasiet. Är lärare i samhällskunskap och psykologi. Ingrid Larsson, Polhemsgymnasiet, Göteborg Stad Utbildning

Åderlåtningen fortsätter 2011-08-03 | Dessutom har vi nu den bestående effekten av det så kallade jobbskatteavdraget. Nämligen att pension numera belastas med högre inkomstskatt jämfört annan inkomst, och annan inkomst belastas med lägre inkomstskatt jämfört pension. I dagens läge motsvarar det cirka 1 månads pensionsinkomst per år i all framtid tills dess jobbskatteavdraget avskaffas på något obekant sätt. Den här 1 månads pensionsinkomst skapar därmed ett litet ökat ekonomiskt utrymme för den med rätt till jobbskatteavdrag utan att den senare behöver arbeta något extra för det. I realiteten är det pensionsmedel som bekostar det ökade konsumtionsutrymmet för den avdragsberättigade.

iakttagare 2011-06-01 | Pensionssparandets omfattning utövar en oemotståndlig lockelse för politikerna. 1987 tog staten 17-18 mrdr ur det privata pensionssparandet och införde en konfiskerande beskattning på själva kapitalet. ATP-sparandet användes till lågräntande bostadslån och sedan konfiskerades cirka 280 mrdr för att klara 90-talets finanskris. Dagens pensionssparande dräneras av en konfiskerande beskattning för att delfinansiera vår ofantliga, offentliga, ineffektiva sektor där 34 % av arbetskraften dväljs. Pensionssparandet måste privatiseras och beskattningen tas bort - som i början - så kan pensionärerna få pengar över att betala för sig och det så kallade åldringsproblemet försvinner.