Skattetryck vs skatteintäkter

2011-01-20 Vid det här laget är det väl känt att Sverige har ett av världens högsta skattetryck. På senare år har dock skattetrycket minskat något, men innebär detta per automatik att landets skatteintäkter har minskat?

Lägre skattetryck…

Om vi först vänder blickarna mot det svenska skattetrycket, andelen skatteintäkter i förhållande till BNP, ser vi att det har minskat något det senaste decenniet. Det rör sig inte om några dramatiska förändringar, men ändå värt att notera. Under 2000-talet har det svenska skattetrycket minskat med cirka 5 procentenheter, till att år 2009 landa på 46,9 procent.

…mer skatteintäkter

Under samma period har den offentliga sektorns skatteintäkter ökat med omkring 300 miljarder kronor, vilket är en ökning med närmare 25 procent. År 2009 sjönk dock skatteintäkterna något jämfört med år 2008. Minskningen är en naturlig följd av den stora konjunkturnedgången och kan till viss del förklaras av fallet på arbetsmarknaden. Under året minskade nämligen antalet sysselsatta med cirka     100 000 personer och arbetslösheten ökade med flera procentenheter. Sett över en längre period har dock de totala skatteintäkterna från skatt på arbete ökat trots att Sverige gjort lättnader i inkomstbeskattningen genom införandet av jobbskatteavdraget. Mellan 2006 och 2009 rör det sig om cirka 10 miljarder kronor i ökade intäkter från direkta och indirekta skatter på arbete. Momsen, som är den enskilt största skatten i Sverige, är ett annat exempel på en skatt som gett ökade skatteintäkter under dessa år: plus 38 miljarder kronor.

Skattetryckets och skatteintäkternas utveckling

Skattetryck, procent

Skatteinktäkter, mdkr

Diagram som visar Skattetryckets och skatteintäkternas utveckling Diagram som visar Skattetryckets och skatteintäkternas utveckling

Skatteintäkter, mdkr

Skattetryck, andel av BNP

Källa: SCB

Vill du visa detta diagram på din egen hemsida?

Orsaken till det lägre skattetrycket är alltså inte att skatteintäkterna har minskat. Utan det är istället ökningen av Sveriges BNP, värdet av alla producerade varor och tjänster, som har överstigit ökningen av skatteintäkterna. Sverige har dock trots det lägre skattetrycket fortfarande ett av de högsta skattetrycken i världen. Men till följd av det lägre skattetrycket toppar vi inte längre listan över länder med högst skattetryck i OECD, utan år 2009 passerades vi av Danmark som hade ett skattetryck som var 1,3 procentenheter högre än Sveriges.

 

Kommentera

Fälten markerade med (*) är obligatoriska

1000

Syftet med kommentarer är att öppna upp för en nyanserad debatt där ni som läsare deltar och för diskussionen framåt. Kommentarerna får inte innehålla kränkningar eller osakliga påhopp och ska vara relevanta och fördjupande för ämnet som tas upp i artikeln. Vi förbehåller oss därför rätten att helt avstå från att publicera kommentarer i de fall vi finner dem olämpliga eller utanför ämnet.

Kommentarer

Johan S 2011-12-15 | Då befolkningsmängden under samma tid i Sverige har ökat med 600000 personer enligt scb. Kan man överhuvudtaget inte beräkna om jobbskatteavdraget har gjort en statistisk skillnad för antalet nya jobb i Sverige. Med en befolkningsökning ökar i snitt antalet nya jobb automatiskt i och med ökad konsumtion m.m. Så det du vill försöka påskina eller bevisa genom din statistik kan inte överhuvud taget visas då inte befolkningsmängden varit statisk. Jag påstår inte att den faktiskt inte gjort någon skillnad bara att även om den har gjort det kan den inte bevisas. Pga den kraftiga befolkningsökningen skulle den tom kunna vara negativ för jobbskapande.

Iakttagare 2011-10-12 | Det finns en tendens att kalla skatter för avgifter. Fastighetsskatten kallas för avgift trots att lagrådet påpekade felet. Kommunernas avgifter har i vissa fall ökat dramatiskt, t.ex för bygglov, slamsugning, sophämtning, nätavgifter, elabonnemang, kvalitetskontroll av bygge etcetera som den enskilde inte kan värja sig emot och som alltmer fått karaktär av skatt. Insatsen från kommunen är närmast symbolisk. Tas detta med i bedömningen av verkligt skattetryck?

Fredrik Larsson (ekonomifakta) 2011-06-10 | Det är svårt att, som Torsten skriver, betrakta jobbskatteavdraget som en skatteöverföring från kommuner till stat. Jobbskatteavdraget finansieras nämligen inte av kommunerna utan i statsbudgeten. Kommunerna har snarare tjänat på jobbskatteavdraget eftersom reformen har inneburit att fler kommit i arbete. Det har alltså blivit fler som betalar kommunal inkomstskatt i och med jobbskatteavdraget. Siffror om hur skatteintäkterna utvecklats mellan 2006 och 2010 återfinns på sidlänken nedan.

Erik 2011-06-09 | Vilken bra kommentar, Torsten! Det innebär i sin tur att man får en överföring av skattemedel från småkommuner till stora kommuner, eftersom den offentliga förvaltningen höjer sina löner. Men jag tror inte att ett sådan här "Stockholmssida" har lust att belysa det.

Torsten F 2011-01-20 | Majoriteten löntagare betalar ju ingen statsskatt och den ökade konsumptionen ger staten ökade intäkter genom moms och punktsskatter. Resultat: Jobbskatteavdraget innebär en överföring av skatteintäkter från kommuner och landsting till staten. Kan någon belysa detta med verkliga siffror?

Anders 2011-01-20 | Hej, det ser ut som att en nedgång av skattetryck gynnar skatteintäkter. Det är bra. Har ni listan över länders skattetryck i OECD?

Vad vet du om skatter?

Här kan du testa dina kunskaper om Sveriges ekonomi. Gör testet och få reda på hur duktig du är!

Kunskapstestet