Skattetryck vs skatteintäkter

Lägre skattetryck…

Om vi först vänder blickarna mot det svenska skattetrycket, andelen skatteintäkter i förhållande till BNP, ser vi att det har minskat något det senaste decenniet. Det rör sig inte om några dramatiska förändringar, men ändå värt att notera. Under 2000-talet har det svenska skattetrycket minskat med cirka 5 procentenheter, till att år 2009 landa på 46,9 procent.

…mer skatteintäkter

Under samma period har den offentliga sektorns skatteintäkter ökat med omkring 300 miljarder kronor, vilket är en ökning med närmare 25 procent. År 2009 sjönk dock skatteintäkterna något jämfört med år 2008. Minskningen är en naturlig följd av den stora konjunkturnedgången och kan till viss del förklaras av fallet på arbetsmarknaden. Under året minskade nämligen antalet sysselsatta med cirka     100 000 personer och arbetslösheten ökade med flera procentenheter. Sett över en längre period har dock de totala skatteintäkterna från skatt på arbete ökat trots att Sverige gjort lättnader i inkomstbeskattningen genom införandet av jobbskatteavdraget. Mellan 2006 och 2009 rör det sig om cirka 10 miljarder kronor i ökade intäkter från direkta och indirekta skatter på arbete. Momsen, som är den enskilt största skatten i Sverige, är ett annat exempel på en skatt som gett ökade skatteintäkter under dessa år: plus 38 miljarder kronor.

Orsaken till det lägre skattetrycket är alltså inte att skatteintäkterna har minskat. Utan det är istället ökningen av Sveriges BNP, värdet av alla producerade varor och tjänster, som har överstigit ökningen av skatteintäkterna. Sverige har dock trots det lägre skattetrycket fortfarande ett av de högsta skattetrycken i världen. Men till följd av det lägre skattetrycket toppar vi inte längre listan över länder med högst skattetryck i OECD, utan år 2009 passerades vi av Danmark som hade ett skattetryck som var 1,3 procentenheter högre än Sveriges.