Skattesänkningar och löneökningar sedan 2006

2011-12-15 Det blir inget femte steg i jobbskatteavdraget nästa år, men blickar man bakåt har det ändå hänt en hel del de senaste åren. Både med skatten och med lönerna.

Det som avgör om löntagare får det bättre eller sämre ekonomiskt är lite förenklat tre saker: lönerna, skatterna och inflationen. Bäst utväxling för löntagarna blir det så klart om lönerna ökar, skatterna sänks och inflationen är låg. I ett sådant läge ökar köpkraften och levnadsstandarden höjs. Så hur har det sett ut med detta under de år som vi haft jobbskatteavdrag?

Lönerna ökat med 17 procent före skatt

Enligt siffror från Medlingsinstitutet uppgick den genomsnittliga månadslönen till 24 000 kronor år 2006. Den siffran inkluderar inte några rörliga tillägg. Därefter har lönerna ökat med i genomsnitt drygt 3 procent om året och förra året var genomsnittslönen uppe i 27 300 kronor.

För 2011 finns ännu inga uppgifter, men en uppskattning utifrån den månatliga Konjunkturlönestatistiken antyder att genomsnittslönen bör hamna omkring 28 000 kronor. Totalt har alltså genomsnittslönen stigit med 4 000 kronor, eller nästan 17 procent, mellan 2006 och 2011.

Och med 27 procent efter skatt

Gör man om samma beräkning, men drar bort skatten, blir siffrorna naturligtvis lite annorlunda. För fem år sedan, 2006, fick man behålla 16 740 kronor av en månadslön på 24 000 kronor. Då fanns som bekant inget jobbskatteavdrag.

Drar man bort skatten från årets uppskattade genomsnittslön på 28 000 kronor får den anställde istället kvar 21 210 kronor. Den genomsnittliga nettolönen har alltså ökat med 4 470 kronor, eller med nära 27 procent. Att nettolönerna har ökat mer än bruttolönerna kan tillskrivas jobbskatteavdraget, som infördes 2007 och som därefter förstärktes ytterligare under de efterföljande tre åren.

Inflationen äter upp en del

Om prisnivån hade varit den samma idag som för fem år sedan, skulle hela ökningen av nettolönen kunnat översättas till förbättrad köpkraft rakt av. Men riktigt så bra är det inte. Även om inflationen har varit relativt låg under dessa år, har den inte varit obefintlig. För att ta hänsyn till detta kan man räkna om nettolönen till dagens penningvärde. De 16 740 kronorna som den genomsnittliga nettolönen uppgick till år 2006 motsvarar då 18 350 kronor.

Det är denna skillnad, mellan 18 350 kronor år 2006 och 21 210 kronor år 2011, som beskriver hur mycket bättre en genomsnittlig löntagare har fått det under dessa år.  Totalt rör det sig alltså om 2 860 kronor mer per månad, eller 34 320 kronor utslaget på ett helt år.

Grafik som visar skillnaden mellan real nettolön 2006 och 2011.

Fakta om statistiken och beräkningarna:

  • Uppgifterna om genomsnittslön mellan 2006 och 2010 är hämtade från Medlingsinstitutets Lönestrukturstatistik. Lönebegreppet som används är Grundlön, det vill säga exklusive rörliga lönetillägg.
  • Uppskattningen av genomsnittslönen 2011 är gjord utifrån Konjunkturlönestatistiken. I snitt har lönerna enligt denna statistik ökat med 2,3 procent (enligt uppgifter jan-sep). Medlingsinstitutet anger att denna löneökningstakt i efterhand brukar korrigeras upp med 0,2-0,3 procentenheter när statistiken kompletteras med retroaktiva löner. Av den anledningen har vi utgått från en löneökningstakt om 2,5 procent för 2011.
  • För beräkning av nettolönerna har genomsnittliga kommunalskatter använts exkl. kyrkoavgift.
  • För KPI år 2011 har ökningstakten mellan genomsnitten för jan-nov 2010 respektive jan-nov 2011 använts.

Kommentera

Fälten markerade med (*) är obligatoriska

1000

Syftet med kommentarer är att öppna upp för en nyanserad debatt där ni som läsare deltar och för diskussionen framåt. Kommentarerna får inte innehålla kränkningar eller osakliga påhopp och ska vara relevanta och fördjupande för ämnet som tas upp i artikeln. Vi förbehåller oss därför rätten att helt avstå från att publicera kommentarer i de fall vi finner dem olämpliga eller utanför ämnet.

Kommentarer

Johan 2011-12-22 | Sverige kommer på 25:e plats när det gäller inkomstskatten för personer med en årsinkomst över 675 000 kronor. Det framgår av en jämförelse som revisionsfirman KPMG har gjort mellan 96 länder och som citeras av Dagens Nyheter (DN). Det innebär att låg- och medelinkomsttagare har världens högsta skattetryck men inte de välbeställda i samhället. Vi får vad vi betalar för. Om vi ska ha hög eller låg skatt är en fråga. Vem som ska beskattas högre eller lägre eller inte alls är en annan fråga. Det har visat sig att de länder med relativt högt skattetryck som i skandinavien, har även bäst välfärd och generellt sett stor andel av befolkning som är trygg och mår bra. Trygga medborgare tar risker i form av olika investeringar som gynnar det ekonomiska klimatet starkt. Investeringarna kan t.ex. vara hus, bil, företag men även all form av konsumtion. En trygg a-kassa gynnar risktagande på arbetsmarknaden vilket skapar en positiv omsättning av arbetskraft. Man kan åstadkomma mycket med skatter

Nicklas 2011-12-22 | Johan: Men om vi nu inte har världens bästa välfärd, varför ska vi ha världens högsta skatter. Jag har inget direkt emot att betala skatter men tycker att det är trist om vi inte får valuta för pengarna, då behåller jag dem hellre själv så jag kan betala för min välfärd på egen hand.

RAD 2011-12-21 | Ett annat alternativ är ju att vi betalar 100 % i skatt och låter våra duktiga politiker ( som inte skor sig själva ) ta hand om oss helt och hållet vi var ju nästan där ett tag ( Astrid Lindgren mfl.) vår berömda välfärd innebar ju också att 25% av vår arbetsföra befolkning var sjuka så välfärden var nog bara en chimär och är inte sämre idag än tidigare fast många opålästa påstår det.

RAD 2011-12-21 | Signaturen Iakttagare menar att verkan av jobbskatteavdraget slår olika, det gör förvisso alla skatter men jobbskatteavdraget är ju så konstruerat att det ger mer för just låginkomsttagare och att större delen av skatterna skulle vara indirekta stämmer ju inte och de höjningar som skett där är mycket små och drabbar i första hand de som konsumerar mest och det är inte låginkomsttagarna därför kan vi konstatera att köpkraften för alla har ökat på ett historiskt mycket gynnsamt sätt.

Johan 2011-12-21 | Eller så inför vi ett 100% jobbskatteavdrag! Tänk vad bra alla löntagare får det då! Varför ska vi betala skatt? Det är bara att lägga ner hela välfärdssverige så har vi råd med detta. Vad ska vi med världens bästa välfärd till som vi en gång hade men valt att inte längre ha. Sverige rasar i snabb takt på alla välfärds listor i världen. Det är ett otroligt högt pris vi betalar för våra skattesänkningar. Inte bara dem som är i behov av vår välfärd tjänar på den. Hela det svenska samhället och i synnerhet ur ekonomiska aspekt tjänar mer på en stark välfärd än på skattesänkningar. En enskild individ eller ett enskilt företag kan tjäna på lägre skatt. Men inte helheten, vår nationella ekonomi. Samhället förlorar på överdriven hög skatt om inte skattekronorna används till rätt saker. Med rätt investeringar i rätt tid är det ypperligt med budgetöverskott i högkonjunktur och budgetunderskott i lågkonjunktur. Investera rejält i lågkonjunktur för att plana ut toppar och dalar i konjunkturen.

Roffe 2011-12-17 | Jag misstänker att de ökade indirekta och övriga konsumtionsskatter som Iakttagare nämner skulle ha kommit även utan jobbskatteavdrag. Jobbskatteavdraget är därför ett välkommet bidrag.

Iakttagare 2011-12-15 | Jag skrev att liknande jämförelser blir allt mindre relevanta. Statens inkomstminskning av jobbskatteavdraget beräknas till 70 miljarder. Cirka 55 % bedöms komma tillbaka som dynamiska effekter. Samtidigt har det uttalats att skattetrycket ska vara oförändrat. Cirka 30 miljarder måste i så fall tas in på annat sätt. I praktiken ofta med ökade indirekta skatter. En sådan här artikel bör då lämpligen balanseras av ett nämnande av denna skattehelhet. Jobbskatteavdraget kan för vissa grupper ha resulterat i ökad skatt. De höjda energiskatterna slår till exempel hårdare mot glesbygdsboende och småhus. Pensionärerna har fått betala med relativt högre skatt. Likaså beskattas i praktiken sparandets nuvarande negativa ränta - en dold förmögenhetsskatt från första kronan. Det räcker inte att i en artikel om svenskars ekonomi inskränka sig till det politiskt gångbara jobbskatteavdraget.

Adde 2011-12-15 | Men Iakttagare: 34.000 mer netto är ju inte helt irrelevant och artikeln handlar ju både om skatter och löneutveckling.

Iakttagare 2011-12-15 | Sådana här jämförelser blir allt mindre relevanta. Större delen av skatten är numera indirekt. Det slår ojämnt. En låginkomsttagare som konsumerar mer av sin inkomst får större andel konsumtionsskatter liksom till exempel en barnfamilj. En barnfamilj i ett småhus får högre skatt än en barnfamilj i en hyreslägenhet. En fondskatt tillkommer 2012 liksom höjd energiskatt - med moms - på el. Alla sparare förlorar med dagens låga sparränta plus skatt. Det fungerar i praktiken som en dold förmögenhetsskatt från första kronan. Elskatt slår hårdare mot småbarnsfamiljer med mycket tvätt etcetera.

Författare till artikeln

portrait

Fredrik Larsson

work08 - 553 430 37

cell0703 - 08 61 68