Högre utbildning, en bra investering?

De växande ungdomskullarnas storlek och lågkonjunkturens eftersvall ökade trycket på landets högskolor och universitet under 2009. Både antalet sökande och antalet antagna studenter ökade kraftigt, vilket gjorde att den högsta nivån någonsin nåddes i antalet högskolenybörjare. Totalt sett slogs det även rekord i antalet högskolestudenter, vilket förutom ökningen av högskolenybörjare även orsakades av att fler studenter fortsatte att studera vidare efter examen. Problematiskt är att många av dessa studenter endast valt att studera vidare på grund av att de inte har fått något jobb. Denna siffra tenderar dessutom att öka vid lågkonjunkturer. Mycket talar även för att trenden kommer att fortsätta 2010.

Ökat tryck på de flesta utbildningarna

Det ökade trycket på högre utbildning har inneburit att alla ämnesområden har ökat, förutom inom det konstnärliga området. Teknikutbildningarna hade den högsta procentuella ökningen med 12 procent jämfört med året innan. Den största antalsmässiga ökningen var dock inom det största ämnesområdet, juridik och samhällsvetenskap, som ökade med 5 000 helårsstudenter.

20 procent saknar fotfäste på arbetsmarknaden

För de allra flesta högskoleutbildningar innebär studierna att en person förbättrar sin ställning på arbetsmarknaden. Bland annat  tenderar arbetslösheten att vara lägre för högutbildade och en majoritet av alla nyexaminerade från universitet och högskolor lyckas ta ett jobb relativt snabbt. Men det här betyder inte att övergången mellan högskola och arbetsliv sker utan problem för alla. Långt därifrån.

Av de som examinerades läsåret 2005/06 hade 78 procent ett jobb med en inkomst på minst 15 000 kronor per månad, 1-1,5 år efter sin examen. Detta innebär alltså att det var över 20 procent av de nyexaminerade som inte hade lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. Lägger man dessutom till att 10 procent av de som lyckats etablera sig på arbetsmarknaden arbetade med uppgifter som normalt sett inte kräver en högskoleutbildning blir bilden ännu mer problematisk. Nästan var tredje nyexaminerad student hade antingen inte något arbete alls eller ett arbete som inte krävde högskolekvalifikationer, enligt Högskoleverket.

Fyra av tio saknar ett kvalificerat jobb

Denna bild återkommer även i andra undersökningar. Till exempel visar Svenskt Näringslivs Högskolebarometer, som baseras på intervjuer med 4 000 nyexaminerade studenter, att så många som fyra av tio saknar ett kvalificerat jobb sju till tolv månader efter examen. De utbildningar som får ut flest av sina nyexaminerade i ett kvalificerat jobb tillhör oftast teknikutbildningar inom till exempel byggteknik, maskinteknik och industriell ekonomi.

bäst samverkan med näringslivet ger bäst fotfäste för studenter i kommande arbetsliv

Bilden är dock dyster på andra håll då en tredjedel av utbildningarna inte ens får ut hälften av sina studenter i ett kvalificerat yrke. I botten finns humanistiska utbildningar som till exempel sociologi och historisk-filosofiska utbildningar. Svenskt Näringslivs undersökning tyder även på att de utbildningar som har bäst samverkan med näringslivet ger bäst fotfäste för sina studenter i kommande arbetsliv.

Toppen och botten

Källa: Svenskt Näringsliv - Andel som fått kvalificerade jobb efter examen, topplist