Sveriges framtida utmaning

2010-11-22 Varningsklockor ringer från alla håll om att Sveriges välstånd hotas. Den åldrande befolkningen och den relativt låga sysselsättningen utmanar ekonomin och sätter press på välfärden. Frågan många ställer är vad som krävs för att Sverige ska klara denna utmaning?

I likhet med många andra rika länder har Sverige en befolkning som blir allt äldre. Det betyder att den del av befolkningen som befinner sig i arbetsförålder, det vill säga mellan 20-64 år, i förhållande till resten av befolkningen kommer att minska framöver. När allt färre arbetar i förhållande till de som inte gör det innebär det naturligtvis stora utmaningar för ekonomin då det skapar problem med finansiering av vår välfärd. Frågan är hur dessa utmaningar kan mötas.

Försörjning av den svenska ekonomin

Ett vanligt sätt att beskriva den här problematiken är genom att titta på den så kallade försörjningskvoten. Denna beräknas oftast genom att man dividerar antalet barn och personer över 65 år med antalet personer i arbetsför ålder. Resultatet är ett tal som visar hur många personer varje förvärvsarbetande måste försörja utöver sig själv.

ju högre försörjningskvoten är, desto större blir trycket på de som producerar

Begreppet ”försörja” ska dock inte misstolkas i sammanhanget. Det handlar nämligen inte om att yrkesverksamma ska försörja övrig befolkning på samma sätt som föräldrar ekonomiskt försörjer sina barn. Utan försörjningskvoten är ett sätt att visa hur många som försörjer den svenska ekonomin med varor och tjänster i förhållande till hur många som konsumerar dessa. Med andra ord, ju högre försörjningskvoten är, desto större blir trycket på de som producerar – de yrkesverksamma.

Omformulering av försörjningskvoten

Det vanliga sättet att räkna ut försörjningskvoten utelämnar dock en viktig del i problematiken. Nämligen att vissa som inkluderas i den försörjande delen av befolkningen, personer i åldern 20-64 år, egentligen borde flyttas till den del av befolkningen som blir försörjda. Detta har bland annat uppmärksammats av ekonomen och samhällsdebattören Jan Edling, som har föreslagit ett alternativt sätt att räkna på försörjningskvoten – ett alternativ som bättre överstämmer med verkligheten.

Edlings sätt att räkna på försörjningskvoten skiljer sig i det avseendet att den arbetsföra delen av befolkningen har delats upp i två grupper, sysselsatta och ej sysselsatta. Av dessa är det endast gruppen sysselsatta som anses tillhöra den försörjande delen av befolkningen. De som inte arbetar flyttas istället till den grupp i befolkningen som blir försörjda. Detta innebär att stora grupper som heltidsstuderande, arbetslösa samt sjukskrivna i åldrarna 20-64 år som tidigare sågs vara försörjande, istället betraktas som försörjda.

Försörjningskvot = (Barn 0-19 + Äldre 65> + Ej sysselsatta 20-64) / Sysselsatta 20-64

Tyngre försörjning för de sysselsatta

I diagrammet nedan ser vi att för Sveriges del låg försörjningskvoten år 2009 på 1,19, vilket innebär att varje förvärvsarbetare måste försörja lite mer än en person till. Vi ligger dock fortfarande på en hanterbar nivå. Under förra året hade Sverige en sysselsättningsgrad på 78 procent, det vill säga andelen i åldergruppen 20-64 år som hade ett arbete. Om sysselsättningsgraden skulle förbli 78 procent i framtiden skulle de sysselsatta i Sverige att få en mycket högre kostnadsbelastning då försörjningskvoten de kommande 20 åren skulle skjuta i höjden. I diagrammet visas detta framtidsscenario av den grå linjen.

Den demografiska utvecklingen

Försörjningskvot

Diagram som visar Den demografiska utvecklingen Diagram som visar Den demografiska utvecklingen

Försörjningskvot 1970-2009

Med sysselsättningsgrad 78%

Med sysselsättningsgrad 84%

Källa: SCB och Jan Edling, bearbetning av Ekonomifakta

Vill du visa detta diagram på din egen hemsida?

Krävs en sysselsättningsgrad på 84 procent

För att behålla dagens försörjningskvot på 1,19 år 2030, när vi beräknas nå den mest kritiska perioden, krävs det istället en sysselsättningsgrad på 84 procent. Detta framtidsscenario visas av den blå linjen i diagrammet. Att få detta scenario att bli verklighet är dock en svår utmaning. Senast Sverige hade en sysselsättningsgrad på den höga nivån var precis innan 90-talskrisen.

en högre sysselsättning skulle minska belastningen på de sysselsatta

Utifrån diagrammet ovan kan vi alltså se att en högre sysselsättning skulle minska belastningen på de sysselsatta och hålla försörjningskvoten nere. Med andra ord, ju högre sysselsättningsgrad vi har, desto lättare blir försörjningen för de som arbetar.

Hur får vi fler sysselsatta?

Trots att det är en utmaning för Sverige att höja sysselsättningsgraden, är det just detta som måste göras för att vi ska klara framtidens försörjningsekvation. Ett omdiskuterat alternativ är huruvida man ska förändra åldersgrupperna eller inte, till exempel genom att höja pensionsåldern. En annan alternativ lösning som ofta nämns är förbättrad arbetskraftsinvandring, men framför allt handlar det om att minska gruppen ej sysselsatta. Det handlar med andra ord om att skapa ett flöde från gruppen ej sysselsatta till gruppen sysselsatta för att mildra problematiken som ligger framför oss.


Kommentera

Fälten markerade med (*) är obligatoriska

1000

Syftet med kommentarer är att öppna upp för en nyanserad debatt där ni som läsare deltar och för diskussionen framåt. Kommentarerna får inte innehålla kränkningar eller osakliga påhopp och ska vara relevanta och fördjupande för ämnet som tas upp i artikeln. Vi förbehåller oss därför rätten att helt avstå från att publicera kommentarer i de fall vi finner dem olämpliga eller utanför ämnet.

Kommentarer

"Ture Sventon!" 2011-02-06 | Sveriges topplacering från 1970 till dagens mediokra speglar 68-vänsterns seger över det allmänna förnuftet! Från en positiv arbetskraftsinvandring fram till 1975 och därefter en totalt misslyckad politiskt styrd invandring, tillsammans med en vansinnigt utbyggd offentlig- och politiserad sektor, står givetvis bakom den försämrade sysselsättningskvoten och densamme kommer att fortsätta att försämras åtskilliga årtionden framöver. Sveriges framtida HDI-index är skrämmande och plats #40 år 2030 kan göra, vem som helst, mörkrädd! Inklusive militärtjänsten så har jag själv arbetat i 45 år när pensionsklockorna ringer och ångrar bittert att jag inte stannade kvar utomlands och arbetade i stället! Men efter min pension så flyttar jag dock utomlands igen och bättrar på "sysselsättningskvoten" där, vilket tacksamt tas emot!

Sandra 2010-11-27 | För det första skulle man inte ha belyst feminismen och jämställdheten i den grad man har gjort. (Lika lön till lika arbete oavsett kön, självklart) MEN jag tror att många har fått dessa begrepp om bakfoten då majoriteten kvinnor väljer att göra karriär framför familj. Säger inte att man ska vara hemma mamma livet ut, men arbete går att kombinera med att bilda familj, man ska bara hitta balansen. Det finns till exempel yrken som är kvinnodominerande varför inte belysa det? Ta in fler män, eller det är inte intressant längre? En kvinna kommer så lång hon vill komma inte så långt de låter henne att gå. För det första. För det andra, hade politikerna varit lite mer hårdare när det kommer till invandrarpolitiken så hade vi haft en handfull människor som hade arbetat och bidragit till välfärden men nu bidrar dem istället till att utnyttja den välfärden vi "har haft". Sänka skatterna är en bra ide, får fler att vilja arbeta. Tummen upp!

Anders 2010-11-23 | Problemet är att vaska fram jobb till den del av befolkningen som kan arbeta, brist på arbetskraft är ju något som man varnat för under tiotals år. Redan idag skall det ju vara ett faktum men inte ens proppen Orvar kommer att ställa till det. Tyvärr är det stora problemet att arbetet minskar, visst vård och omsorg behövs men den del av ekonomin som skall betala det kommer att forsätta minska. = Peak economy

iakttagare 2010-11-22 | Som vanligt nämns inte väsentliga faktorer som spelat och spelar stor roll. Europeiska Centralbanken lät McKinseyinstitutet mäta effektiviteten hos den offentliga sektorn hos ledande industriländer. Sverige kom sist. Statskontoret har mätt hur snabbt den sjönk Kommunerna var sämst. De dolda skatterna som varit legio sedan 70-talet har fört folk bakom ljuset och hindrat en öppen demokratisk debatt. Praktexempel den fullständiga renrakningen av pensionssparandet. Det skulle inte finnas något pensionsproblem om pengarna använts till avsett syfte. Välfärdsmyten har uppehållits med hjälp av den okända beskattningen. En fortsättning av den är ohållbar. Det måste belysas om Sverige ska gå vidare. Det förringar inte de andra faktorer som nämnts.

Torgny Tholerus 2010-11-22 | Förutom att skilja mellan sysselsatta och ej sysselsatta bland personer 20-64 år, så skulle man behöva göra motsvarande uppdelning bland de som är över 65, dvs de arbetande "pensionärerna" borde räknas med bland de sysselsatta. Idag är de inte så många, men jag tror att de i framtiden kommer att öka.

Josefin Strömberg 2010-11-22 | Riktigt intressant och välskriven artikel. Ett problem blir belyst på ett enkelt men lite mer djupgående sätt. Politikerna måste verkligen ta tag i detta. Tur bara att vi har ett arbetarparti som tillsammans med sin allians leder Sverige!

Mest lästa artiklar

Här listar vi de mest lästa artiklarna på webbplatsen

Populäraste statistiken

Här listar vi den populäraste statistiken på webbplatsen

Vad kan du om Sveriges arbetsmarknad?

Här kan du testa dina kunskaper om Sveriges ekonomi. Gör testet och få reda på hur duktig du är!

Kunskapstestet