Skatter helt enkelt

Varifrån kommer skatterna?

Varje år betalar vi ungefär 1 500 miljarder kronor i skatt. I högkonjunkturer tenderar skattesumman att vara något högre och i lågkonjunkturer, såsom under förra året, tenderar skattesumman att vara något lägre. Det är dessa pengar som sedan finansierar den offentliga sektorn vilket bland annat inkluderar vård, skola och omsorg samt olika transfereringssystem såsom pensionsutbetalningar men också administrationskostnader för driften av den offentliga sektorn och mycket annat.

Vad är det då för skatter vi betalar? Med den nuvarande skattestrukturen kommer cirka 60 procent av alla skatteintäkter från skatt på arbete. Ytterligare nästan 30 procent kommer från så kallade konsumtionsskatter vilka inkluderar moms och punktskatter. Den sista stora skatteinkomsten består av skatt på kapital som ger ungefär 10 procent av de totala skatteinkomsterna.

De synliga och osynliga skatterna på arbete

Skatt på arbete står alltså för ungefär 60 procent av den offentliga sektorns skatteinkomster. Drygt hälften av dessa skatter tenderar vi att vara väldigt medvetna om. Det är de skatter som dras från våra löner och pensioner varje månad. Drygt 8 miljoner människor betalar kommunal inkomstskatt. Dessa skattemedel är sedan avsedda för kommunsektorn. Under 2009 gav detta ungefär 513 miljarder kronor i skatt.

Skatt på arbete står för ungefär 60 procent av den offentliga sektorns skatteinkomster. Drygt hälften av dessa skatter tenderar vi att vara väldigt medvetna om.

Även om den kommunala inkomstskatten är den största skatten på arbete är det den statliga inkomstskatten som oftast debatteras i media. Cirka 960 000 personer betalar statlig inkomstskatt på sin lön. Under 2009 gav denna skatt nästan 42 miljarder kronor till den offentliga sektorn.

Av de som betalar statlig inkomstskatt är det 381 000 personer som också betalar det som i folkmun brukar kallas värnskatt. Begreppet syftar på de fem procentenheters ökning av den statliga inkomstskatten från 20 till 25 procent. Dessa fem procentenheter ger cirka 5 miljarder kronor i skatt årligen. Det motsvarar ungefär 0,3 procent av de totala skatteintäkterna.

En del av inkomstskatterna betalar staten dock tillbaka i form av jobbskatteavdrag och andra löneavdrag. Detta sker automatiskt och märks bara genom att andelen skatt som dras på inkomsten har minskat jämfört med innan dessa löneavdrag infördes.   

Den andra hälften av skatten på arbete är de flesta löntagare dock tämligen omedvetna om även om det också är en beskattning på deras arbete. Det handlar om arbetsgivaravgifterna och de sociala avgifterna som arbetsgivarna betalar för sina anställda. Det gav den offentliga sektorn ungefär 391 miljarder kronor i skatteintäkter förra året. Det innebär att näst efter den kommunala inkomstskatten är denna skatt den största skatteinkomsten för den offentliga sektorn.  

Vår konsumtion är stor skatteintäkt

Skatter på konsumtion tenderar till att vara anonyma, i stort sett osynliga, eftersom de bakas in i priset på varan eller tjänsten. De är dock långt ifrån osynliga vad gäller skatteintäkter. En tredjedel av hela den offentliga sektorns skatteinkomster kommer nämligen från skatter på konsumtion.

Vi betalar moms på i stort sett allt vi köper. Under 2009 gav detta drygt 302 miljarder kronor i skatteintäkter

Framför allt handlar det om momsen. Vi betalar moms på i stort sett allt vi köper. Under 2009 gav detta drygt 302 miljarder kronor i skatteintäkter vilket gör den till den tredje största skatten i Sverige. Utöver momsen finns det även punktskatter, bland annat miljö och energiskatter, tobaksskatt och skatt på alkohol. Dessa skatter gav nästan 116 miljarder i skatteintäkter under förra året.

Skatt på kapital alltid omdebatterat

Till sist har vi även skatter på kapital. Dessa skatter ger ungefär 151 miljarder kronor, eller en tiondel av de totala skatteintäkterna, till den offentliga sektorn. Här ingår bland annat skatter och avgifter på fastigheter, skatter på hushållens kapital, bolagsskatt med mera.

Hur kapital ska beskattas diskuteras ofta. Diskussionerna brukar ofta ta avstamp i begreppet skattebas. Skattebasen är ett annat ord för vad man beskattar. När man till exempel pratar om skatter på fastighet syftar skattebasen på just fastigheterna. När man utformar en skatt är det viktigt att fundera på hur rörlig skattebasen är för att veta hur konsekvenserna av skatten kommer att se ut. En väldigt rörlig skattebas, till exempel pengar, kan snabbt flyttas utomlands om beskattningen anses för betungande. Fastigheter är å andra sidan en tryggare skattebas ur denna synpunkt, de flyttar man inte på så lätt.

Vilka betalar då? 

Det är svårt att exakt säga hur stor andel av skatterna som företagen betalar och hur stor andel hushållen betalar. Anledningen är att många skatter som företagen är ansvariga för att betala i verkligheten betalas av hushållen genom bland annat högre priser på varor och tjänster.
 
I grova drag står företagen för en tredjedel av skatteinbetalningarna. Här ingår arbetsgivaravgifterna, de sociala avgifterna och kapitalskatter som riktar sig till företag. Också hushållen betalar ungefär en tredjedel av de totala skatteintäkterna. Här inkluderas hushållens inkomstskatter samt kapitalskatter riktade mot hushåll. Utöver det finns ju även konsumtionsskatterna som rent tekniskt är en skatt som företagen ansvarar för att betala men som i praktiken betalas av hushållen i form av högre priser.

En femtedel av hushållen står för hälften av skatterna

Av de skatter som hushållen betalar kommer nästan hälften från den femtedel av hushållen med högst inkomster. Detta illustreras i diagrammet nedan. I diagrammet delas hushållen in efter hur stora inkomster från arbete de har. Den femtedel med lägst inkomster kallas kvintil 1. Den femtedel med högst inkomster kallas kvintil 5.

En ytterligare intressant aspekt med diagrammet är att kvintil 4 och 5, det vill säga de 40 procent av hushållen som har de högsta inkomsterna, står för två tredjedelar av hushållens totala skattebetalningar. Höginkomsttagarna i Sverige är alltså en betydelsefull grupp vad gäller deras bidrag till den offentliga sektorns finansiering.