Feedback
Stäng
Ge oss gärna feedback

Ingen tillväxt av privata jobb sedan 1950

2010-05-19 I Sverige har jobbtillväxten i privat sektor varit i stort sett obefintlig sedan 1950. Om man tittar på hela perioden mellan 1950-2005, alltså under en period på 55 år, har inga nya jobb skapats i den privata sektorn. Dessutom är den totala sysselsättningen idag fortfarande lägre än vad den var för 20 år sedan.

Artikeln uppdaterad 2010-06-29

Sysselsättningen är kanske en av de mest centrala frågorna för ett land. Det handlar om möjligheten att hitta ett jobb eller lyckas starta och driva ett eget företag, det vill säga, att hitta något som sysselsätter oss. Detta genererar i gengäld sociala nätverk, arbetsinkomster samt mycket annat positivt både för den enskilde individen och för samhället i stort. Det handlar dock inte bara om att ’hitta’ ett jobb, det måste också finnas ett utbud av jobb och en arbetsmarknad som möjliggör att utbud och efterfrågan kan matchas på ett effektivt och smidigt sätt.

Sysselsättningen ökade under lång tid

I takt med befolkningsökningen så ökar också antalet människor som vill in på arbetsmarknaden. Om arbetstillfällena inte ökar i samma takt som antalet människor som vill och kan arbeta, kommer arbetslösheten och utanförskapet i samhället att stiga. Under den senare hälften av 1900-talet så var detta heller inget problem i Sverige. Sysselsättningen ökade fort. Mellan 1950 och 1990 tillkom mer än en miljon nya jobb, netto.

Medan det är positivt att de människor som ville också kunde ta ett jobb, var denna utveckling dock inte helt oproblematisk. Om man tittar på tillväxten av jobb och delar upp dessa i privat och offentlig sektor ser man varför. Alla nya jobb som skapats från 1950 fram till 1990-talet har nämligen kommit från expansionen av den offentliga sektorn. Tittar man på perioden mellan 1950-2005, alltså 55 år, har jobbtillväxten i privat sektor varit i stort sett noll.

Tillväxt av arbetstillfällen i privat och offentlig sektor

Kumulativ utveckling, 1000-tals personer

Diagram som visar Tillväxt av arbetstillfällen i privat och offentlig sektor Diagram som visar Tillväxt av arbetstillfällen i privat och offentlig sektor

Befolkning

Offentligt anställda

Privat anställda

Källa: Bjuggren, C M och D Johansson (2009), " Privat och offentlig sysselsättning i Sverige 1950-2005", Ekonomisk Debatt, 37:1, s. 41-53, samt kompletteringar av Bjuggren, C M och D Johansson för perioden 2005-2009.

Not: Statistiken baseras på en studie gjord av C M Bjuggren och D Johansson för Forskningsinstitutet Ratio. Statistiken avser enbart anställda och inkluderar därför inte egenföretagare.
Tidsseriebrott 1972.

Detta ska dock inte tolkas som att inga nya jobb har skapats i privat sektor. Att tillväxten är noll innebär snarare att för varje nytt jobb så har ett existerande jobb försvunnit. Antalet anställda är lika många, även om jobbuppgifterna förändrats och bytts ut.

Problemet med att jobben endast skapas i offentlig sektor är givetvis att den offentliga sektorn är skattefinansierad. Fler offentliga jobb innebär ökade kostnader för staten, landstingen och kommunerna. Det betyder att den offentliga sektorn inte kontinuerligt kan vara motorn i tillväxten av nya jobb.

Långsam tillväxt av jobb efter 90-tals krisen

Den svenska 90-talskrisen hade stora konsekvenser på arbetsmarknaden. Sysselsättningen sjönk under krisåren med mer än en halv miljon människor. Både offentlig och privat sektor drabbades hårt och återhämtningen gick långsamt. Det tog nästan 20 år att skapa nya arbetstillfällen för att ersätta de som förlorades under krisåren. Att vi nu äntligen är tillbaka på ungefär samma nivå som för 20 år sedan är dock inte tillräckligt. Under de senaste 20 åren har nämligen befolkningen ökat. Det innebär att det inte räcker med att skapa nya arbetstillfällen till samma nivå som före 1990-talet. Det behövs fler jobb nu.

Tillväxt av arbetstillfällen i privat och offentlig sektor

Kumulativ utveckling, 1000-tals personer

ÅrBefolkningOffentligt anställdaPrivat anställda
19500,00,00,0
195157,012,5-22,0
1952108,025,8-77,3
1953150,045,4-60,5
1954193,045,9-37,6
1955248,062,3-25,8
1956299,077,6-37,0
1957351,086,6-39,3
1958394,0112,8-19,8
1959429,0131,418,6
1960456,0145,3126,9
1961500,1161,8139,5
1962539,2176,0145,0
1963585,5211,3128,4
1964653,2239,6152,6
1965730,5260,0158,0
1966801,1287,6136,1
1967850,8326,158,8
1968889,2375,049,6
1969962,3425,669,5
19701 039,2490,081,5
19711 073,2544,021,0
19721 087,2670,8-92,5
19731 102,5714,9-121,6
19741 134,7775,8-104,7
19751 166,5836,0-86,3
19761 194,2900,5-136,1
19771 225,11 117,2-343,9
19781 242,51 164,8-375,4
19791 261,01 092,6-243,1
19801 276,01 158,8-262,8
19811 281,11 189,6-285,9
19821 285,51 187,9-293,5
19831 288,61 194,9-293,3
19841 300,71 233,3-297,2
19851 316,21 243,9-262,7
19861 339,51 237,3-229,3
19871 372,11 229,5-188,8
19881 416,91 217,6-114,1
19891 485,11 225,7-69,3
19901 548,71 264,0-60,6
19911 602,21 222,2-98,4
19921 650,01 216,7-293,1
19931 703,11 134,8-470,3
19941 774,41 079,8-458,6
19951 795,51 033,7-363,7
19961 802,5986,5-327,5
19971 805,7936,0-307,4
19981 812,4937,6-251,4
19991 819,5948,4-183,9
20001 840,8843,9-43,8
20011 867,2936,34,8
20021 898,8946,66,9
20031 933,7926,827,8
20041 969,4915,49,5
20052 005,8907,830,6
20062 071,3974,326,5
20072 141,0975,8117,1
20082 214,4943,0187,6
20092 298,7932,899,6
Källa: Bjuggren, C M och D Johansson (2009), " Privat och offentlig sysselsättning i Sverige 1950-2005", Ekonomisk Debatt, 37:1, s. 41-53, samt kompletteringar av Bjuggren, C M och D Johansson för perioden 2005-2009.

Not: Statistiken baseras på en studie gjord av C M Bjuggren och D Johansson för Forskningsinstitutet Ratio. Statistiken avser enbart anställda och inkluderar därför inte egenföretagare.
Tidsseriebrott 1972.


Ladda ner siffror till Excel

Not: Statistiken baseras på en studie gjord av C M Bjuggren och D Johansson för Forskningsinstitutet Ratio. Statistiken avser enbart anställda och inkluderar därför inte egenföretagare.
Tidsseriebrott 1972.

Kommentera

Fälten markerade med (*) är obligatoriska

1000

Syftet med kommentarer är att öppna upp för en nyanserad debatt där ni som läsare deltar och för diskussionen framåt. Kommentarerna får inte innehålla kränkningar eller osakliga påhopp och ska vara relevanta och fördjupande för ämnet som tas upp i artikeln. Vi förbehåller oss därför rätten att helt avstå från att publicera kommentarer i de fall vi finner dem olämpliga eller utanför ämnet.

Kommentarer

35 kronor i timmen efter skatt 2012-02-07 | En sak undrar jag. Varför skapar inte kreditexpansion fler jobb? Vi har fler och mer moderna gallerier än någonsin, bilpalats är uppresta kring huvudstaden, lägenheter som byggs kostar miljontals kronor. Varför skapar inte den monetära expansionen och cirkulationen nya jobb i landet? Nu har vi snart under 20 års tid varit varsamma med statsfinanserna så att vi har fått ner räntorna. Folk omkring mig konsumerar, kläder och mobiltelefoner och massor av annat, men fortfarande är arbetsmarknaden inte särskilt dynamisk.

Allan 2012-01-10 | Men antalet sysselsatta i offentlig sektor ökar ju inte heller sedan slutet av 1980-talet, vilket ni ger sken av i texten. Det är alltså dubbelt illa. Trots en kraftig befolkningsökning, så står står alltså jobbtillväxen och stampar.

Jens 2010-05-20 | Förutom att offentlig sektor har expanderat så har även det privata effektiviserat sin tillverkning, processer och logistik mm på bekostnad av arbetskraft, därutöver har utvecklingen på inköpssidan inneburit outsourcing av verksamheter till andra länder på bekostnad av inhemsk arbetskraft. Detta är bara delvis en effekt av skattepolitiken utan även en effekt av ökade krav på större lönsamhet och snabbare avkastning och global konkurrens mm.

UP 2010-05-19 | Det är naturligtvis beklämmande information, att ingen utveckling sker på privata sidan, utan endast ioffentlig sektor. Tyvärr är 2005 senaste året, skulle vara intressant att se färskare siffror! skulle också vara intressant om det gick att utläsa hur arbetstillfällena under dessa 60 år fördelats bland de privata företagen. Hur många sysselsattes i företag med färre än 10 anställda 1950, och hur är det nu? Eftersom alla partier vill värna om de minsta företagen som sägs generera arbetstillfällen, skulle en sådan information vara bra att kunna visa./UP

Nilös Ronquist 2010-05-19 | Inte så underligt egentligen. Socialdemokraterna har sedan Wigforss tid satsat all sin energi på storföretagen. Små- och medelstora företag där de egentliga jobben skapas har aldrig prioriterats av en socialdemokratisk regering. (Se för övrigt Åsa Linderborgs bok Socialdemokraterna skriver historia)