Sverige inte ensamt om jobbskatteavdraget

I ett särskilt avsnitt i sin senaste rapport går Finanspolitiska rådet igenom skillnaderna mellan olika länders jobbskatteavdrag. Rapporten visar att ett växande antal länder inom OECD-området, rättare sagt 17 stycken, har infört någon form av jobbskatteavdrag. Syftet med införandet har varit att utjämna inkomstfördelningen och att öka sysselsättningen. I de flesta EU-länder, däribland Sverige, har sysselsättningsmålet varit det mest centrala. Genom att öka lönsamheten av att arbeta i den nedre delen av inkomstskalan, vill man få fler att söka sig ut på arbetsmarknaden.

Skillnader i inkomstnivå, målgrupp och tid

Vad skiljer då det svenska jobbskatteavdraget från de andra ländernas? Den största skillnaden är att Sverige varken har en undre eller övre inkomstgräns för när avdraget ska gälla. Jobbskatteavdraget i Sverige ges alltså till alla arbetande oberoende inkomst. Däremot blir det inte större efter man uppnått månadsinkomst på cirka 28 000 kronor. Det är endast Danmark och Nederländerna som har liknande system. I övriga länder börjar istället jobbskatteavdragen att trappas ner efter en viss inkomst, för att slutligen försvinna helt vid högre inkomster.

Sverige avviker även från majoriteten gällande vem avdraget avser. Det svenska jobbskatteavdraget, tillsammans med avdragen i de kontinentala EU-länderna, riktar sig till individen. Detta beror på att det är sysselsättningsmålet som prioriteras i första hand. Individen ska premieras för att ta ett arbete. I många andra länder, till exempel USA och Storbritannien, är det vanligare att skattereduktionen istället baseras på hushållets inkomst. Bakgrunden till detta är att dessa länder fokuserar mer på de fördelningspolitiska aspekterna av jobbskatteavdraget än på sysselsättningseffekterna. Detta förklarar också bland annat varför barnfamiljer får generösare bidrag i många av dessa länder.

Den sista skillnaden är den tid som avdraget ges. På denna punkt skiljer sig inte Sverige från majoriteten. Liksom Sverige har de flesta länder valt ett system där avdraget är permanent, det vill säga det finns ingen tidsgräns för hur länge avdraget ges. Det är endast fyra länder som avviker från denna princip. Australien, Belgien, Japan och Sydkorea har nämligen istället valt ett tidsbegränsat avdrag som endast ges till tidigare bidragstagare som börjat arbeta.

Jobbskatteavdragets storlek

Vid jämförelse av jobbskatteavdragets storlek uppstår vissa problem då, som tidigare nämnts, det svenska jobbskatteavdraget är knutet till individen och de flesta andra länderna riktar sig till hushållen. För att göra en enklare jämförelse av storleken måste vi därför anta att det svenska avdraget avser ett hushåll med endast en arbetsinkomst. I detta scenario uppgår det maximala jobbskatteavdraget i Sverige till cirka 11 procent av medianinkomsten efter skatt och vid en inkomst på 50 procent av medianinkomsten uppgår det till cirka 5 procent. Detta liknar jobbskatteavdraget i USA, Nya Zeeland och Storbritannien, som har ungefär samma procentsatser av medianinkomsten.

Exempel på jobbskatteavdragets storlek i olika länder

Källa: OECD Employment Outlook 2009 och Finanspolitiska rådets rapport 2010