PISA, Programme for International Student Assessment, är en internationell undersökning som genom olika prov undersöker 15-åriga elevers förmågor inom tre kunskapsområden: läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Huvudsyftet är att mäta kunskaper och färdigheter som bedöms vara relevanta i vardagslivet och har betydelse för det vuxna livet, men syftar även till att göra en internationell jämförelse av ländernas skolsystem. I PISA-undersökningen 2009 deltog cirka 470 000 15-åriga elever från 65 länder eller regioner, däribland alla OECD-länder.
Försämring i alla tre kunskapsområdena
Under det senaste decenniet har Sverige placerat sig i topp när det gäller läsförståelse, men enligt PISA-undersökningen 2009 har trenden brutits. Sverige har genomgått en kraftig försämring sedan år 2000 och placerar sig nu endast på 15:e plats, vilket motsvarar en genomsnittlig OECD-nivå. Försämringen har både skett bland låg- och högpresterande skolungdomar, där det är de svagaste eleverna som har tappat mest.
Sverige placerar sig endast på 21:a plats inom OECD, vilket är den sämsta placeringen av alla nordiska länder.
Av resultatet i matematik framgår det även här att Sverige har försämrats och placerar sig inte längre över OECD-genomsnittet, utan likaså endast i höjd med genomsnittet. Den nedgående trenden gäller även resultatet i naturvetenskap där Sverige till och med ligger under OECD-genomsnittet. I ett sammanslaget mått där alla tre kunskapsområdena läggs ihop placerar sig Finland absolut bäst. Sverige placerar sig endast på 21:a plats inom OECD, vilket även är den sämsta placeringen av alla nordiska länder.
PISA-undersökningen visar även att skillnaderna i prestationer mellan flickor och pojkar ökar bland annat till följd av att pojkarnas försämring har varit starkare inom alla tre ämnesområdena än flickornas. Även skillnaderna i resultat mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund växer, där vi i dagsläget tillhör bland de sämsta i OECD.
Det svenska skolsystemet tappar internationellt
Sverige har inte bara tappat sin topposition i kunskap, vi har även försämrats i likvärdighet, det vill säga att alla elever ska ha samma möjlighet och tillgång till utbildning samt kunna tillgodogöra sig den. Under det senaste decenniet har skillnaderna mellan hög- och lågpresterande elever ökat samtidigt som skillnaderna mellan skolor har ökat. Dessutom har betydelsen av den socioekonomiska bakgrunden förstärkts.
Sverige är ett av de få länder där både de genomsnittliga kunskapsresultaten och likvärdigheten har försämrats.
Från att tidigare lyfts fram som ett av de mest likvärdiga länderna, ligger vi nu endast på en medelmåttig nivå. Nedgången beror inte så mycket på att andra länder har kommit ikapp utan den främsta orsaken är att Sverige har försämrats under perioden. Sverige är därmed ett av de få länder där både de genomsnittliga kunskapsresultaten och likvärdigheten har försämrats.
Finland, Kanada och Sydkorea är däremot exempel på att goda kunskapsresultat och likvärdighet går att kombinera. Det är alltså fullt möjligt att Sverige kan återinta en plats i toppen. Men utifrån de nya PISA-resultaten syns dock inga tecken på att den negativa utvecklingen är på väg att bromsas upp, snarare tvärtom.