Svårt för unga att komma in på arbetsmarknaden

2010-08-25 OECD trycker hårt på den svenska ungdoms- arbetslösheten i en analys av Sveriges ekonomi. Den tillhör de högsta bland OECD-länderna. OECD pekar på några områden som Sverige bör ta itu med för att komma åt ungdomsarbetslösheten.

För det första gäller det utbildningssystemet. Enligt OECD behöver gymnasieskolan fler inslag av arbetslivskontakter för att förbereda eleverna. Dessutom bör studenter i högre utbildning lockas att snabbare genomföra sina studier för att tidigare komma i arbete. Medelåldern för att börja studera på eftergymnasial nivå är dryga 22 år i Sverige, att jämföra med Spanien och Irland där man börjar vid 19 års ålder.

Dessutom pekar OECD på den mediokra kunskapen i matematik och naturvetenskap bland svenska elever. Man tittar också på ungas ointresse för ämnen som just matematik och naturvetenskap, där vi också får lägre resultat i PISA:s kunskaps- mätning. Ungdomar i andra länder uppvisar ett långt större intresse för dessa ämnen. OECD råder Sverige att undersöka orsaken till detta.

Höga lägstalöner och stela regler

För det andra gäller det hur arbetsmarknaden fungerar. Höga lägstalöner hämmar arbetsgivare att anställa unga personer. Detta eftersom höga ersättningar kräver höga kunskaper som svenska ungdomar alltså inte har i tillräcklig utsträckning. Den här tendensen förstärks enligt OECD av de strikta reglerna för anställningsskydd. Dessa ”grundläggande stelheter på arbetsmarknaden” menar OECD är Sveriges största hinder i kampen mot ungdomsarbetslöshet.

Ungdomsarbetslösheten i Sverige, 15-24 år

Säsongsjusterade värden, procent

Diagram som visar Ungdomsarbetslösheten i Sverige, 15-24 år Diagram som visar Ungdomsarbetslösheten i Sverige, 15-24 år

Procentuell andel, säsongsrensad

Källa: SCB, AKU

 
Observera att kommentarer förmodereras vilket innebär att publicering sker med fördröjning.

Kommentarer

Mikael Olsson 2010-09-10 | David! Ser i ditt inlägg från 2 september att du verkar ha missförstått det man menar med att det finns trösklar och stelheter på arbetsmarknaden. Problemet för de unga under 26 är sällan anställningsskyddet i sig. Allt som oftast har de inget arbete och i den mån de har en fast anställning (väldigt väldigt ovanligt) så är de verkligen sist in och därmed inte alls "skyddade". Problemet för oss långt över 26 år är att vi är väldigt "skyddade" så länge som vi inte dristar oss till att säga upp oss själva (t.ex. för att vi inte trivs eller orkar med det jobb vi har); och, så länge som vi inte säger upp oss kan heller inte den som är under 26 söka ett fast jobb på den firma där jag är anställd men helst inte vill jobba. Och, det stora samhällsekonomiska problemet består ju i att dessa "skydd" är kommunicerande kärl - att mitt skydd är utformat så att jag inte själv kan utlösa en "fallskärm" eller liknande gör alltså att de yngre får det svårare att komma in på arbetsmarknaden. Om jag däremot slapp vara "inlåst" i min "skyddade" verkstad utan istället kunde avgöra själv när det var dags för en period av sökande för ett nytt jobb (med hög eller bibehållen inkomst under söktiden) så skulle det också vara lättare för de yngre att komma in. Mvh Mikael

heh 2010-09-09 | Ja, oecd lär ju vara helt opartiska....

JT 2010-09-07 | Jag tycker att lärarna måste skapa en praktiska kunskap för att kunna ge ut kunskap som är viktigast till eleverna. Under mina 21 år utbildning har jag märkt att nästan allt handlar om teori. En elev som läser finansiell ekonomi kan bara uttrycka sig lite om hur det fungerar på den finansiella marknaden men är osäker om hur det fungerar i verkligheten. Detta gör att man studerar och siktar mest för att få sina poäng. Dessutom tycker jag att elever ska stanna kvar i samma klass om de inte når en visst antal poäng. Detta gör att man har för åsikt att konkurera och vi vet att konkurrens leder till effektivitet.

Thomas 2010-09-07 | Ställ högre krav på arbetslösa!

Ronny 2010-09-06 | Sverige är en enda stor lögn.

Norrlänning 2010-09-05 | Låt oss utveckla SEP eller Alligator så har vi 500 job för ungdommar i norr.Låt en eller två i FMV:s ledning få förtidspension och låt Sverige leva.Har vi råd att dessa prestigeeländiga individer ska få förstöra Sverige.

Tempus 2010-09-05 | Hej KJ! Ser din kommentar nedan och respekterar dina tankar, men är det verkligen så? (1) Bra utbildning skapar kunskap som leder till nytt värdeskapande inom tex tillverkningsindustrin - tex nya läkemedel, nya motorer och detta skapar i sin tur nya arbetstillfällen (2) Bra utbildning skapar även värdeskapande inom andra områden där duktiga personer som skall pensioneras kan ersättas av nya kvalificerade personer - tex vi får skickliga doktorer som opererar även i framtiden. (3) Lägre löner och ändrade villkor betyder inte att man diskriminerar människor. Istället för att flytta arbetsplatser till Asien behåller vi basen för många industrier i Sverige. Om du tittar på Hong Kong som flyttade sin tillverkning till Kina så dröjde det inte länge innan även inköpsfunktioner, kvalitetsfunktioner och senare utvecklingsfunktionerna följde med till Kina och där stod Hong Kong...numera finans- och handelsstad efter mycket kämpande. Jag är därför skeptisk till nationalekonomer som säger att vi inte skall ha "låglönearbete" - jag tror snarare att vi måste anpassa vårt samhälle så vi på ett modern sätt, med respekt för olika individer och deras drömmar och ambitioner, sätter rätt värde på vad vi kan betala för olika tjänster. Om inte, så stänger vi ute alla dom som inte kan eller vill ha en akademisk karriär - och utan basen finns det inte heller lika stora behov av / resurser till akademiska tjänster. Att man börjar med lite mindre lön som ung och inte lika skicklig betyder inte att man kan avancera och tjäna mycket mer när man lärt sig mer och visat framfötterna. Sverige gick från att vara ett av Europas fattigaste länder till ett av de mest välmående tack vare god kunskap, entreprenörer och duktiga medarbetare som ville bidra och försörja sig. Så KJ, vore det inte bra om vi försöker använda de goda möjligheterna och utveckla dessa genom att åter stimulera god utbildning och motiverade medarbetare under rätt förutsättningar? Hälsn PJ

Marike Keuning 2010-09-04 | Varför är det så svårt att få igång LÄRJUNGESYSTEMET? Det bör vara något statligt försäkrad rättighet att vara och att ha lärjungar, som arbetsplatsen ska kunna utbetala något lärljungalön. Och med en rekommendering att anställa de som företagandet har utbildat. Då blir det många PRAKTISKA YRKENA specialister som antingen kan fortsätta jobba, och få lön, men då är det bara att acceptera en lön som arbetsgivare har råd med att utbetala, för att med tiden höja lönen allteftersom arbetare blir duktigare/bättre i sitt kunnande, eller att de ny-utbildade med ett rekommendationsbrev kan få job annanstans, eller börja sitt eget!(och då ska det vara praktiskt-skattemässigt- möjligt att börja eget..) Tänk om skolorna, staten och eller kommunerna bjuder på en test helst vid avslutning av grundskolan, och en till vid avslutning (innan definitiva valet görs) av högstadiet för att skatta in elevernas möjligheter/läggning och anlag, interesse och utveckling så att var och en kan få ut det maximalaste av sitt arbetsliv..Det blir på det sätt en minskning på misslyckandet av skolsystemer som vi har sätt alltför mycket av senaste deciennerna. Och i samma vevan ett praktikplatssystem som ska vara till för elevernas utökning av erfarenhet och insikt, så att färre behöver avsluta utbildningen i förtid..Varför är det enbart 1 politisk parti program som nämnts lärjungeprogram. Jag kan väl inte rösta på detta parti, bara för denna ena punkt på programmat när det inte finns nåt garanti att de kommer ihåg vad de lovade, när alla andra punkter inte är stämmer med mina idealer!? Det finns ju ingen klarhet eller pålitlighet någonstans längre. Surt sa räven.

Hasse 2010-09-04 | Målet för de flesta unga är ju att få ett "fint" arbete, d.v.s. man ska sitta på på ett kontor och peta med någonting och vända lite papper, allt till en hög lön som i slutändan oftast skall bekostas via skattsedeln. Det är ju självklart att detta inte är hållbart i längden. Folk måste ju ut i produktionen och göra nytta!

Tord Lundgren 2010-09-03 | Kan minimilönerna för ungdomar bli lägre än vad de redan är?Många ungdomar som har arbete - de jobbar faktiskt gratis för sin arbetsgivare. Och att tala om "en stel arbetsmarknad" betyder endast att vilja göra fasta och trygga jobb till osäkra visstidsanställningar. Inom kapitalismen är arbetslöshet en självklarhet, inom socialismen är arbetslöshet en omöjlighet, eftersom ingen där är obehövlig.

roosa 2010-09-02 | Nu för tiden är det fult att bli skitig om händerna när man jobbar. 100% av gymnasieskolan är inriktad på de 40% som går vidare till högskolan. Det märkliga i mina ögon är att det är arbetarpartiet (S) som främst driver på om manchettjobb. Våra ungdomar som är praktiskt lagda och som har svårt att skriva långa fina uppsatser tvingas gång på gång att försöka plugga på nytt och alltid är målet högskolan. Vi saknar 100.000 hantverkare i Sverige idag. Det larmade Hantverket om för 10 år sedan. Vi har haft svårt att få gehör för mera praktisk utbildning i gymnasiet. Jag ser fram emot de 30.000 lärlingsplatser som alliansen utlovar, dessutom enligt europeisk modell, vilket jag hoppas faktiskt betyder att de kommer att kunna lära sig ett yrke. Det är inte många småföretagare som kan avsätta ett par år för att lära upp en ny medarbetare. Ungdomarna måste vara anställningsbara, dvs åtminstone kunna jobba in en del av sin lön redan från början.

David 2010-09-02 | Det är ett skämt att unga skulle ha ett för bra anställningsskydd. Väldigt många unga arbetar under timvikarie former där man blir inringd till jobbet när man behövs. Antingen det eller för ett bemanningsföretag. I båda fall saknar man i stort sätt alla former av anställningsskydd. Detta gör ungdomar till daglönare. De tvingas vara hemma och vänta på att arbetsgivaren ska ringa för att få jobba. Ofta blir det med kort varsel och man får ta obekväma pass som den fasta personalen (som nästan aldrig är ungdomar) inte vill ha. Tackar man nej någon dag är det lätt att chefen väljer att ringa andra vikarier nästa gång. Man lever under ständig stress då man aldrig vet om man kommer få ihop tillräckligt med pengar till hyra och mat. Det är inte en hopplös situation för svenska företag som tvingat fram denna typ av anställning. Det är som Gordon Gekko skulle säga, The Greed. Om Svenska företag, speciellt större koncerner hade möjlighet att betala sina anställda två kronor i timmen, skulle de göra det, för det är så det fungerar i absolut marknadsekonomi. Om arbetsgivare (både statliga och privata) tillåts att låta människor arbeta som daglönare, kommer dom att göra det. Marknadsekonomin måste regleras då den inte tar hänsyn till mänskliga värden. Det är extremt fantasilöst och fattigt att lösa ungdomsarbetslösheten med lägre löner och försämrat anställningsskydd. Gör något positivt istället för att som vanligt (nu riktar jag mig till den politiska högern vilken denna artikels författare uppenbarligen tillhör) svinga godtyckligt med försämringspiskan. Det är inte arbetslösa ungdomar som förbannar det svenska anställningsskyddet och de svenska minimilönerna, det är de som inte behöver det som sitter och svär däröver.

LarsConrad 2010-09-01 | 1995 tog man bort all praktisk utbildning i gymnasieskolan för att istället satsa på teoretisk utbildning. Yrkeslärarna vidareutbildades till gymnasielärare i ex.matematik. Man ställde krav hos dom företag som skulle ha praktikanter att dom skulle ha utbildade pedagoger som handledare vilket väldigt få hade. Då slutade samarbetet mellan företag och skola. Då lades grunden till dagens höga ungdomsarbetslöshet!

Andreas B 2010-09-01 | Allvarligt! Ekonomifakta har själv skrivit (8 Juni) att Sverige tidigar var ett föredömme vad gäller ungdomsarbetslösheten. Vad har inträffat sedan dess? Radikalt höjda ingångslöner? Rigidare arbetslagstiftning? Eller en borgerlig offensiv mot LAS, längre provanställningar, offentliga nedskärningar, lättnader i regler för bemanningsföretag? Lite analys tack.USA med sin fantastiska flexiblitet på arbetsmarknaden har visserligen något lägre ungdomsarbetslöshet(ca 17 %) men också en större fattigdom bland så väl unga som övriga, sämre trygghet för de lågavlönade samt lägre socal rörlighet.

NH 2010-09-01 | Svenska skolan är ju i upplösningstillstånd - och då menar jag grundutbildningen & gymnasium. Friskolorna har alldeles för dåliga krav på sig när det gäller grundämnen. Detta skapar kullar med ungdomar som inte har ens grundläggande kunskaper för det vardagliga livet. Det gör det inte lättare att hitta jobb när man inte ens förstår tex vad ngt som tex 50% är för ngt. Det är heller inte intressant för ett företag att anställa ngn som inte har intresse eller kunskaper som anses grundläggande... Jag tycker inte att problemet ligger i högra utbildning utan snarare i grundutbildningen. Att börja plugga direkt efter gymnasiet tycker jag personligen inte alltid är en bra sak att göra - det finns ngt som heter livserfarenhet också men för att tillgodogöra sig den behövs vissa grundläggande kunskaper...

KJ 2010-09-01 | Jag förstår inte hur generellt bättre utbildning ska åtgärda arbetslösheten? Det blir inte fler jobb för att man utbildar ungdomar bättre. Det enda som händer är att konkurrensen hårdnar. Och nånstans måste jobben komma ifrån? Ska ungdomar bli bättre på att konkurrera med äldre personer? Då blir ju de äldre arbetslösa istället. Jag har ingen lösning, men att sänka minimilönerna så att vi får en massa dubbelarbetande, fattiga ungdomar, istället för en massa arbetslösa, det är ingen lösning. Då blir det som i USA. Detta är högerpropaganda maskerad med statistik från OECD. Men det måste finnas andra lösningar!

Säfflefödd 2010-08-31 | En del av ungdomsarbetslösheten borde kunna lösas av lokala politiker i samarbete med det lokala näringslivet. Redan när praktikplatser i grundskolan och gymnasiet skall tas fram är det besvärligt för skolorna att kunna ge alla elever praktikplatser. Det tyder på att det föreligger ett motstånd från företag och organisationer att ta emot praktikanter och lärlingar. Det är förståeligt att tjänstemän och arbetare inte vill åta sig att samtidigt med ordinarie arbetsuppgifter ta emot ungdomar. Så borde det förstås inte vara men jag undrar om det är där skon klämmer?

Författare till artikeln

portrait

Fredrik Larsson

work08 - 553 430 37

cell0703 - 08 61 68