Europa och de växande statsskulderna

Våren 2010 har dominerats av diskussioner om skenande statsskulder för ett flertal länder i Europa. Utvecklingen är inte oväntad givet den expansiva finanspolitik som bedrevs under 2009. Det generella syftet med att bedriva en expansiv finanspolitik är att mildra en lågkonjunktur och påskynda utvecklingen mot en högkonjunktur. Lågkonjunkturen under förra året var dessutom väldigt djup vilket motiverade större stimulanspaket än vanligt. Problemet ligger i att expansiv finanspolitik trots allt är en direkt utgift för staten och om kostnaden överstiger statens ekonomiska utrymme blir konsekvenserna budgetunderskott och en växande statsskuld.

Grekland, symbolen för en skenande statsskuld

Om statens utgifter överstiger inkomsterna, oberoende anledning, uppkommer ett budgetunderskott och statsskulden ökar för att täcka underskottet. Om budgetunderskottet och statsskulden blir för stor tvingas ekonomin till sparpaket för att minska dessa. Grekland kan nog anses ha blivit den internationella symbolen för denna process även om landet inte är ensam om dessa problem. Grekland har under lång tid haft en statsskuld lika stor som sin BNP. Under lågkonjunkturen förra året resulterade kostnaderna för den expansiva finanspolitiken i att statsskulden ökade ytterligare och Grekland fick svårt att finansiera statsskulden.

Offentliga finanser kan snabbt försämras

Sveriges offentliga finanser tillhör Europas starkaste. Varken budgetunderskottet eller statsskulden ökade speciellt mycket under den djupa lågkonjunkturen förra året. Det innebär dock inte att Sverige kan luta sig tillbaka. Andra länder i Europa har visat att det inte behöver ta speciellt lång tid att skapa sig stora statsskulder och osäkra offentliga finnanser. De två tydligaste exemplen är Irland och Storbritannien.

Irland har länge setts som en framgångssaga inom EU. Landet gick från en statsskuld på 95 procent av BNP i början av 90-talet ner till 25 procent år 2007. Men sedan gick det uppåt igen. År 2009 låg statsskulden på 64 procent av BNP, samma nivå som deras statsskuld låg på 1997. Storbritannien har däremot en historia av en stabil statsskuld runt 40 procent av BNP. Även där har statsskulden ökat dramatiskt under de senaste två åren, från 44 procent av BNP år 2007 till 64 procent av BNP år 2009. Dessa länder visar alltså att bara för att de offentliga finanserna varit i ordning tidigare kan det snabbt förändras.

Statsskuldsräntan, en viktig faktor

Är då målet att försöka betala av statsskulden så fort som möjligt? Nej, det behöver inte vara ett mål i sig. Det viktiga är att kostnaden för statsskulden, det vill säga statsskuldräntan, ligger på en låg och stabil nivå. Det är här statsobligations- räntorna blir aktuella. Statsobligationer finansierar statsskulden på längre sikt. Säljaren, det vill säga staten, får pengar och köparen får obligationen. Dessutom får köparen en ränta på obligationen. Räntorna avspeglar bland annat den risk köparen tar. Om köparen inte är säker på att staten kan betala tillbaka pengarna när obligationen förfaller begärs en högre ränta, alltså en högre betalning för att vilja ingå köpet. Ju högre ränta desto högre utgift för staten.

Det är detta som har utmärkt de så kallade PIIGS-länderna; Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien. Tidigare i år började nämligen räntorna för dessa länder att stiga, främst då för Grekland och Portugal. Anledningen var att marknaden ansåg att dessa länders ekonomier inte var lika förtroendeingivande längre. I början av maj eskalerade räntorna.

Det är detta som har utmärkt de så kallade PIIGS-länderna, Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien. Tidigare i år började nämligen räntorna för dessa länder att stiga

Samtidigt samlades EU-länderna för ett toppmöte om skuldkrisen och tillsammans med förhandlingar med IMF presenterades strategier för att återupprätta den ekonomiska stabiliteten. Detta har än så länge räckt för att lugna marknaden just nu vad gäller alla länder utom Grekland. Det finns dock fortfarande en stor oro på marknaden. Dels handlar oron om hur länderna kommer att klara åtstramnings- paketen som är en del i strategin att återupprätta den ekonomiska stabiliteten. Dels handlar oron om hur detta kommer att påverka den ekonomiska tillväxten.