Trots att vi varje dag påverkas av olika skatter har de flesta av oss förmodligen bara en vag bild av hur skattepengarna slutligen används. Med tanke på att skatterna är en så stor utgift för oss är kunskapsbristen egentligen ganska märklig. I andra sammanhang är vi ju medvetna konsumenter som granskar innehållsdeklarationer, gör prisjämförelser och läser recensioner. Men kanske är det just spännvidden på de offentliga verksamheterna som komplicerar det för oss. Att skaffa sig en överblick över en sektor som inkluderar allt från gatusopning i kvarteret hemma till investeringar i stridsflygplan och internationellt bistånd, är inte det samma som att jämföra pixlar och kontrast hos TV-handlaren.
COFOG ger överblick
För att veta var skattepengarna tar vägen behövs ofrånkomligen ett system som tar hänsyn till var de används; ett system som klassificerar de offentliga utgifterna efter vilka ändamål de har oavsett om de rör staten, kommunen eller landstinget. Det systemet finns och kallas COFOG, Classifications of Functions of Government.
Som alla system har COFOG sina brister, men det skänker ändå den där viktiga överblicken som annars hade varit omöjlig. Idag används COFOG av en lång rad länder, däribland Sverige, och vi kan därför skapa oss en ganska bra bild av hur en skattekrona ser ut.
13 öre vardera till sjukvård och skola
Två områden som många förknippar med välfärdens kärna är sjukvården och skolan. Dessa svarar vardera för cirka 13 öre av en skattekrona. Av sjukvårdens 13 öre läggs merparten, 11 öre, på den öppna sjukvården och den slutna sjukhusvården. Kostnaderna för äldreomsorgen inkluderas inte i denna kategori, utan återfinns istället i kategorin ”Socialt skydd”. Den absolut största delen i ”Socialt skydd” utgörs dock av olika transfereringar som till exempel pensioner, arbetslöshetsersättning och barnbidrag.
Att vi i Sverige lägger 13 öre av en skattekrona vardera på sjukvård och utbildning ligger precis i linje med genomsnittet för de 27 EU-länderna. Vi prioriterar alltså inte dessa områden högre än andra EU-länder gör.
En svensk skattekrona
Fördelning mellan utgiftsområden
Källa: COFOG, Eurostat
Färre ören till försvaret
Av diagrammet framgår också att de grundläggande samhällsfunktionerna polis, brandkår, rättsväsende och försvar tillsammans svarar för 6 öre av skattekronan. Så såg det även ut för tio år sedan i Sverige. Skillnaden mot förr ligger i att fördelningen mellan de olika områdena har förskjutits. Försvaret svarade 1997 för 4 av de 6 örena. Idag har den andelen sjunkit till 3 öre.
Sett över de senaste tio åren har den största förändringen annars skett i kategorin ”Allmän offentlig förvaltning”. 1997 utgjorde dessa verksamheter 18 öre av en skattekrona för att idag ligga på 14 öre. I denna kategori ligger givetvis en hel del offentlig förvaltning av olika slag, men även utgifter för forskning och internationellt bistånd ryms här. En del i förklaringen till varför denna kategori minskat sin andel ligger i att räntebetalningarna på statsskulden gått tillbaka jämfört med slutet på 1990-talet.
Radikalt annorlunda förr
På det stora hela har dock inte den svenska skattekronan förändrats särskilt mycket under det senaste decenniet. Även om skattetrycket gått upp och ner lite grann under denna tid har prioriteringarna mellan de olika offentliga verksamheterna behållit ungefär samma mönster.
För att se riktigt stora skillnader måste man istället gå tillbaka till slutet på 1950-talet, innan den stora expansionen av offentlig sektor och transfereringssystemen hade ägt rum. Det var nämligen denna expansion som radikalt förändrade inriktningen på de offentliga utgifterna och därmed också vad en svensk skattekrona används till. De ökade transfereringarna har inneburit att kategorin ”Socialt skydd” vuxit kraftigt.
Från att ha utgjort 10 öre av en skattekrona vid slutet av 1950-talet, svarar ”Socialt skydd” idag för över 40 öre.
Utöver omprioriteringen av utgifterna mot ökade transfereringar, fick också expansionen av den offentliga sektorn en annan effekt: skattetrycket steg från att ha varit ganska genomsnittligt internationellt sett till att bli världens högsta.