Finanskrisens effekter i Norden

När kanske den mest akuta fasen av den globala finanskrisen nu är över är det intressant att jämföra hur Sveriges ekonomi har påverkats jämfört med grannländernas. Tidsperioden för jämförelsen är första kvartalet förra året jämfört med samma period i år. Det är då möjligt att jämföra situationen i länderna tiden före krisen med tiden under krisen.

Konjunkturkänslig produktion och export

Produktionen av varor och tjänster har generellt sett minskat. I norden har Norge klarat sig bäst, BNP har minskat med knappt en procent. I Danmark har BNP minskat med fyra procent. BNP har minskat mest i Sverige och i Finland med hela sex procent. Förklaringarna till dessa skillnader finns i efterfrågan på de olika varor och tjänster som de olika länderna producerar.

Ungefär hälften av all produktion från länderna i jämförelsen går till export. Danmarks och Norges export har bara minskat med knappa fem procent. I Sverige har exporten minskat med 16 procent medan Finlands export har minskat med hela 25 procent.

Konsumtionsmönster under kristider

Dessa skillnader beror främst på vad som exporteras samt vart det exporteras. Danmark exporterar främst livsmedelsprodukter. Norge exporterar främst olja. Dessa produkter konsumeras även i kristider. Därför tenderar den utländska konsumtionen inte att minska så mycket trots finanskristider. Sverige exporterar främst bilar, maskiner, trä och stål. Finlands främsta exportprodukter är maskiner till transport- och industrisektorn samt trä. Sveriges och Finlands exportprodukter är mycket mer konjunkturkänsliga vilket avspeglas i siffrorna.

De nordiska länderna exporterar främst till Storbritannien och Tyskland samt till sina grannländer. I dessa kristider har även dessa länder drabbats och både Storbritannien och Tyskland har minskat sin import med dryga 10 procent. Finland är det land som utmärker sig genom att ha Ryssland som en av sina främsta exportpartners. Rysslands import har minskat med 55 procent vilket har påverkat Finlands export ännu mer negativt.

Arbetslöshet före och under krisen

Förändringar i produktion leder i många fall till förändringar på arbetsmarknaden. När produktionen minskar så minskar behovet av arbetskraft. I Norge har arbetslösheten ökat i samma grad som produktionen minskat, med +1 respektive -1 procentenhet.  Men i Sverige, Danmark och Finland har den totala arbetslösheten ökat betydligt mindre än produktionen minskat. Skälen till dessa skillnader kan vara många. En förklaring ligger i hur många arbetare som behövs för produktion av de olika varor och tjänster som länderna livnär sig på. En annan förklaring ligger i arbetsmarknadens funktionssätt och omställningsförmåga.

Skillnad i BNP, arbetslöshet och ungdomsarbetslöshet

Källa: Eurostat
Not: BNP-utvecklingen är beräknad i fasta priser och i ländernas egen valuta.

Gällande ungdomsarbetslösheten så har den ökat med nästan fem procentenheter i Sverige och fyra procentenheter i Finland. Danmark ligger något lägre på en ökning med nära tre procentenheter. I Norge har ungdomsarbetslösheten ökat minst i jämförelsen, drygt två procentenheter. Detta är ett intressant, och kanske något oväntat, resultat med tanke på att Norges BNP bara minskat drygt en procent.

Den nordiska rankingen

• Slutsatsen är att Norge hittills har klarat sig bäst med motiveringen att Norge har hållit uppe den inhemska konsumtionen och produktionen av varor och tjänster samt att arbetslösheten har ökat minst.
• Därefter kommer Danmark. Trots att Danmark har haft en högre ökning av arbetslösa än Finland så har produktionen och efterfrågan på danska varor och tjänster minskat mindre än i Sverige och Finland.
• Slutligen så kommer Finland och Sverige. Medan produktionen har minskat ungefär lika mycket i båda länderna så har Finlands export försämrats mer än Sveriges men arbetslösheten har ökat mer i Sverige än i Finland.