Tillväxt + miljöskydd = sant

Inom psykologin finns ett begrepp som kallas för Maslows behovstrappa. Abraham Maslow var en amerikansk psykolog som delade in en människas behov i en hierarkisk ordning. Denna ordning säger att när människan fått sina grundläggande fysiska och sociala behov tillfredställda börjar hon söka efter att tillfredställa sina moraliska behov. Detta yttrar sig i att människor börjar engagera sig i frågor som rättvisa, jämställdhet och naturskydd. Samma tankesätt beskrivs av ekonomen Simon Kuznets.

Från ord till handling

Simon Kuznets har visat att sambandet mellan ekonomiskt välstånd och miljöpåverkan ofta är format som ett upp-och-ner-vänt U, eller till och med ett upp-och-ner-vänt V. I det inledande skedet av ett lands ekonomiska utveckling stiger utsläppen från industrier och transporter tillsammans med inkomsten. När medelinkomsten i landet blir tillräckligt hög börjar opinionen värdera miljön högre. Resultatet är att konsumenteter efterfrågar miljövänligare produkter, hårdare miljölagstiftning drivs igenom och utsläppen minskar. Detta samband är lätt att observera för de flesta industrialiserade länder, däribland Sverige.

Tillväxt och miljöutveckling

Index, basår 1970 = 100

Som diagrammet visar var intresset för den ekonomiska utvecklingens inverkan på omgivningen litet i början av vår industrialisering. De tidiga utsläppen var i allmänhet helt orenade men utsläppskällorna var så små att skadorna bara blev lokala. Efter hand som tillväxten tog fart steg också utsläppen och därigenom skadorna på miljön. 

Under 60- och 70-talet växte sig miljörörelsen starkare i Sverige så som i många andra länder. Arbetet med att ta sig an miljöproblemen sattes igång inom frivilligorganisationer, stat och kommuner såväl som inom näringslivet.

Med hjälp av tekniska lösningar och innovationer har man sedan 70-talet lyckats vända trenden för miljöskadorna.

Oljekrisen under 1970-talet gjorde att Sverige tidigt började byta ut olja som bas i vår energiförsörjning. Med hjälp av bland annat kärnkraften och energibesparingar har Sverige minskat vårt beroende av import av fossila bränslen och nästan halverat våra koldioxidutsläpp sedan 1970-talet.

Minskade utsläpp överlag

För de allra flesta utsläpp är den svenska Kuznetskurvan lätt att påvisa. Utsläppen av försurande gaser så som svaveloxider och kväveoxider ökade kraftigt fram till 1970- och 80-talet men har sedan minskat kraftigt. Utsläppen av farliga gifter som PCB och DDT, liksom freoner som förtunnar ozonskiktet, togs i bruk efter andra världskriget men har sedan förbjudits. Övergödningen av Östersjön är fortfarande ett problem men utsläppen av fosfor har minskat kraftigt. Utsläppen av kväve är fortfarande höga men minskar också. Däremot har utsläppen av tungmetaller i det närmaste upphört.

Källa: Vår miljö 1930 – 2030, Richard Almgren, Svenskt Näringsliv

Fotnot: För tydlighet skull har Ekonomifakta räknat om värdena till procentuell förändring. Detta kan ge intrycket att värden är mer exakta än de verkligen är.

Det kostar att vara miljövänlig

Tillväxt ger också en stark produktionsapparat som gör att ett land har råd med att ta sig an miljöproblem. Ett långsiktigt miljöarbete kostar stora summor inte bara i investeringar och drift av reningsanläggningar utan också i form av forskning och utveckling av renare och effektivare tillverkningsprocesser och transporter. 

Tack vare globaliseringen så sprids idag modern teknik snabbare över världen. I Afrika byggs till exempel mobiltelefoni ut istället för fast telefoni. Detta gör att man kan tala med varandra över stora sträckor utan att behöva täcka hela kontinenten med kopparnät som vi gjort i väst. Eftersom många företag och organisationer är multinationella kan innovationer skapade i ett land användas när företaget investerar på andra sidan jorden. Detta gör att tillväxtländer kan dra nytta av forskning och spetskompetens från de mest avancerade länderna och därmed slipper klättra lika högt på Kuznetzkurvan innan de kan börja reducera sina utsläpp.