Så sätts räntan på ditt bostadslån

Riksbanken och reporäntan

Riksbanken har till uppgift att styra mängden pengar i ekonomin. Riksbanken styr detta främst genom sin policyränta, reporäntan. Reporäntan är den mest centrala räntan i Sverige. Anledningen är att Riksbankens in- och utlåningsräntor sätts runt reporäntan. Riksbankens in- och utlåningsräntor är de räntor som vanliga banker och andra finansiella institut, efter detta förkortat till bara banker, kan spara och låna till i Riksbanken. Detta påverkar hela banksystemet ner till den ränta du får när du sparar eller lånar i din bank. 

Så bestämmer bankerna sina marknadsräntor

Bankerna i Sverige är fria att sätta vilka räntor de vill. Bankerna har alltså inte någon skyldighet att följa reporäntan. Det som styr bankernas räntor är konkurrensen på marknaden. Hur det fungerar kan förklaras med ett exempel. Anta att bank A lånar pengar från Riksbanken för en utlåningsränta på 2 procent. För att täcka den räntekostnaden samt få en ränteintäkt så tar banken en utlåningsränta som är högre än 2 procent. Anta att bank A blir girig och sätter sin utlåningsränta till 4 procent. På en marknad med konkurrens kommer detta innebära att Bank B får möjlighet att försöka locka kunder från Bank A genom att erbjuda en lägre utlåningsränta, säg 3,5 procent istället.

Om årsräntan minskar med 0,5 procentenheter på ett 3 miljoners lån innebär det drygt 15 000 kr mindre i räntebetalning per år för låntagaren.

Detta kan vara en motivering att byta från Bank A till Bank B. Men bank C ser att det fortfarande finns möjligheter att locka kunder från Bank A och Bank B och fortfarande få en ränteintäkt så Bank C sätter sin utlåningsränta till 3,0 procent. Så fortsätter det tills inga banker kan eller vill dra ner mer på ränteinkomsten längre. Skillnaden mellan Riksbankens utlåningsränta och bankernas utlåningsräntor beror alltså i stor grad på hur konkurrensutsatt marknaden är och hur villiga bankkunderna är att byta bank för att få en bättre ränta.

Räntorna följer konjunkturen

Under hela högkonjunkturen ökade reporäntan från 1,50 procent i september 2005 till 4,75 procent i september 2008. Under denna period minskade också skillnaden mellan Riksbankens utlåningsränta och bankernas genomsnittliga utlåningsräntor från 1,05 procent till 0,68 procent. Denna utveckling är logisk eftersom en högre ränta innebär en minskad vilja att låna från allmänheten, vilket innebär att bankerna håller nere sina utlåningsräntor en bit för att locka till sig fler kunder som vill låna från banken.

Riksbankens och bankernas utlåningsräntor*

September 2005 till september 2009

Källa: SCB och Riksbanken
*Begreppet banker inkluderar banker och andra finansiella institut och den genomsnittliga utlåningsräntan är ett genomsnitt av alla utlåningsräntor till den svenska allmänheten för alla sorters lån av banker och andra finansiella institut.
Not: För mer detaljerad information om hur utlåningsräntorna bestäms se notering längst ner.

Finanskrisens effekter på räntorna

September 2008 markerar en trendförändring, det var då finanskrisen startade på allvar. På ett år föll reporäntan från 4,75 procent till 0,25 procent, den lägsta reporäntan någonsin. Detta innebar att det blev väldigt billigt för bankerna att låna pengar och att det blev billigare för bankernas kunder att låna.

Men bankernas utlåningsräntor har inte fallit lika mycket som Riksbankens reporänta.

Intressant att studera är skillnaden mellan Riksbankens utlåningsränta och bankernas genomsnittliga utlåningsränta. Under det senaste året har skillnaden ökat och är nu uppe på den högsta nivån på 4 år. I september låg Riksbankens utlåningsränta på 0,75 procent men den genomsnittliga utlåningsräntan för bankerna var 2,43 procent. Alltså, markant högre.

Hushållens sparande och skulder

En given följdfråga när man diskuterar räntor är hur skulderna och sparandet har förändrats. De svenska hushållens sparande hos banker har nästan halverats under det senaste året. Från 11 procent i september 2008 jämfört med 6 procent i september i år . Detta är logiskt givet hur mycket räntorna har fallit under samma period.

Den totala skuldbördan för hushållens bostadslån har å andra sidan ökat med 56 procent på 4 år. Trots finanskrisen, och tal om att bankerna blivit mer restriktiva med sin utlåning, så har alltså bostadslånen ökat i precis samma takt som tidigare år.

Hur har då bankerna kunnat hålla kvar vid sin relativt höga utlåningsränta? Det verkar uppenbarligen som att konkurrensen på bankmarknaden inte fungerar så väl.

Detta då bankerna kan ligga kvar på utlåningsräntor som markant överstiger Riksbankens ränta. Men det kan också bero på den osäkra finansmarknaden och att bankerna velat säkra upp kapital. Eller det faktum att svenska bankkunder inte är vana att byta bank, eller att ställa banker mot varandra, för att sänka sina räntekostnader för lånen. Oavsett anledning, bankernas ränteintäkter på utlåningarna har ökat mycket under det senaste året.

Not: Banker och andra finansiella system lånar sällan direkt från Riksbanken. Oftast lånar bankerna från varandra. Detta räntesystem fungerar som så att Riksbankens in- och utlåningsräntor sätts en gång per vecka runt reporäntan med ett intervall på 150 räntepunkter. Detta påverkar i tur interbankräntan, vanligen kallad Stockholm Inter Bank Offer Rate eller STIBOR i Sverige, som är ett genomsnitt av bankers utlåningsräntor till andra banker. STIBOR är en ränta som ligger under Riksbankens utlåningsränta för korta löptider vilket innebär att banker har en lägre räntekostnad om de lånar av varandra snarare än om de lånar från Riksbanken.