Skogen och stålet viktigare än någonsin

Den som tror att Sveriges råvaruindustri spelat ut sin roll bör tänka om. Den senaste handelsstatistiken visar att om det inte vore för skogen och stålet hade Sveriges handelsöverskott på hundra miljarder varit som bortblåst.

Det brukar heta att Sverige numera är ett tjänstesamhälle. Och visst finns det mycket som talar för en sådan beskrivning. Under 1960-talet arbetade var tredje anställd inom industrin. Idag har den siffran halverats. Samtidigt har tjänstesektorn vuxit och rymmer idag majoriteten av alla anställda. Dessutom startas det betydligt fler tjänsteföretag än industriföretag – en trend som bara blir tydligare för varje år som går.

Det är fakta som dessa som lätt ger en bild av att basindustrin håller på att förpassas till det förgångna. Att den är ett överspelat kapitel i Sveriges ekonomiska historia. Inget kunde dock vara mer fel.

Basindustrin ger handelsöverskott

Det finns givetvis många sätt att illustrera industrins fortsatt stora betydelse för landet. Man kan till exempel peka på stadigt stigande produktion och 60 miljarder i årliga investeringar. Eller kan man påminna sig om att industrin, trots allt, fortfarande sysselsätter över en halv miljon människor. Men tydligast syns ändå basindustrins betydelse i utrikeshandeln och i våra handelsöverskott.

Sveriges handelsöverskott 2008

Miljarder kronor


Diagram som visar Sveriges totala handelsöverskott samt nettoexporten från skogs- och stålsektorerna.

Källa: SCB samt beräkningar av Ekonomifakta
Not: ”Papper, massa och stål” motsvaras av SITC-varugrupperna 25, 64 och 67. Siffrorna är bortfallsjusterade.

 

Totalt uppgick Sveriges handelsöverskott till 107 miljarder kronor förra året. Bakom dessa 107 miljarder ryms en mängd svenska exportframgångar som fordon, mobiltelefoner och läkemedel. Det ryms också en betydande import av olja, hemelektronik och kläder, vilka drar ner överskottet.

För att få en bild av hur två av våra basnäringar – skogen och stålet – påverkar storleken på handelsöverskottet, kan vi leka med tanken att vi inte handlade med dessa varor överhuvudtaget. Hur stort hade handelsöverskottet varit då? Svaret är ynka 4 miljarder kronor. Och då räknar man endast bort pappersmassa, papper och stål. Skulle vi även ta bort handeln med trävaror, som givetvis också är direkt kopplad till skogsnäringen, hade Sveriges handelsöverskott snabbt förbytts till underskott.

Även när man tittar längre bak i tiden bekräftas bilden av basindustrins betydelse för våra handelsöverskott. Nettoexporten av papper, massa och stål har ökat stabilt under de senaste tio åren och överskottet i handeln med dessa varor har aldrig varit så stort som förra året. Man kan därför med fog hävda att skogen och stålet aldrig varit viktigare för Sverige – i alla fall inte ur ett handelsperspektiv.


Fördjupa dig i ämnet:

Vi tillverkar mer än vi konsumerar: är detta eftersträvansvärt?


Hitta statistik och läs mer om:

Sveriges utrikeshandel

Industriproduktionens utveckling