Nya branscher öppnar sig

2009-01-19 Vården, omsorgen och skolan har öppnats för konkurrens. Många företag letar sig till dessa nya branscher. Det har blivit vanligt att vi som konsumenter kan välja fritt mellan olika utförare.

1992 genomfördes den så kallade friskolereformen i Sverige. Den innebar i korthet att skolor finansieras med en skolpeng för varje elev, oavsett vilken skola eleven väljer. Friskolorna tar alltså inte betalt av eleverna. Sedan dess har mycket skett på området:

  • Friskolorna har ökat i antal från 90 stycken år 1991 till nästan 1 000 stycken år 2007
  • Nu finns friskola tillgänglig i två tredjedelar av landets kommuner
  • 17 procent av gymnasieeleverna och 9 procent av grundskoleeleverna går i friskola

Företagande i välfärdssektorn

Även inom vården och omsorgen öppnas det för privata utförare. Vi är vana vid att det är kommunen eller landstinget som står för välfärdstjänsterna, men det har blivit allt vanligare att vårdcen­tralen eller dagiset är privat drivna. Faktum är att nästan en femtedel av utbildningen och barnomsorgen i kommunerna idag utförs av företag. Inom  omsorgen om äldre och funktionshindrade går det långsammare. Precis som för tio år sedan är runt 11-13 procent av den här omsorgen privat utförd. Finansieringen sker vanligen via offentliga medel, och sällan med egna försäkringar.

Inget nytt under solen

Att privata aktörer kommer in på tidigare offentliga marknader är inget nytt. Under 1990-talet var det flera tunga infrastrukturella marknader som öppnades upp för privata aktörer. El- och energi­marknaden, järnvägen, taxi, posten samt flyget är områden där statens monopol försvann. Även den långväga busstrafiken gick igenom processen under 1990-talet. Resultatet av att SJ:s bestämmanderätt uppluckrades blev fler turer och lägre priser. 

Ett annat exempel är medierna. 1993 avmonopoliserades radion och vi fick fler än fyra kanaler att välja mellan, eftersom vem som helst nu får starta sin egen radiokanal. Några år tidi­gare släpptes televisionen fri och public service hade inte längre ensamrätt på att under­hålla och allmänbilda folk i tv-sofforna.

Att privata aktörer kommer in på tidigare offentliga marknader är inget nytt.

Telekombranschen är ytterligare ett exempel. Efter avregleringen år 1993 har vi gått från enbart Televerket till en mängd operatörer att välja bland, och priserna har pressats till en bråkdel av de ursprungliga. Diagrammet visar prisutvecklingen av teletjänster och utrustning sedan 1980.

Prisutveckling teletjänster och utrustning 1980-2008

KPI, index 1980=100

Prisutveckling telekombranschen

Not: Teletjänster och utrustning är en grupp inom KPI. Här ingår alltså också utrustning, vilket innebär att en del av prisutvecklingen har att göra med teknisk utveckling på området. Prisfallet på just telekomtjänsterna påtalas dock även i statens offentliga utredning 2005:4. Där visar man att företagens intäkter per mobilkund har minskat med 35 procent mellan 1995 och 2003. Avregleringen skedde 1993.

Läs mer om företag i välfärdssektorn på Ekonomifaktas nya faktasidor. Där kan du hitta statistik och information om hur utvecklingen sett ut i hela den offentliga sektorn men också uppdelat på skola, vård och omsorg:

Företag inom välfärdssektorn 

Kommentarer

Johan Thomas 2009-02-03 | Kanske är det inte övergången från monopol till konkurrens som är den bakomliggande variabeln i detta sammanhang, även om sambandet avreglering-->prispress finns. Avregleringarna har tvingats fram av teknikutvecklingen (snarare än politisk ideologi). Så ligger utveckligen av Internet och telecom bakom svenska avregleringar, inte tvärtom ;-) Priser pressas alltså i takt med teknikutveckling. De nya stora medie- och telecom-företagen utgör inte precis monopolets motsats. Det är ingen lätt sak att ta denna prispress som intäkt eller analogi för hur sjukvården eller skolan borde möta människors behov och önskemål. För den som möjligen avfärdar detta resonemang med att företag ändå ligger bakom prispressandet kan det också vara värt att erinra sig skillnaden i väsen mellan TV3 och Internet. Internet är ett självorganiserande system som växer organiskt med faktiskt intresse. Det är hela vår kommunikation som blivit konkurrensutsatt, inte bara Televerket och SVT. Ny teknik har gjort det möjligt att kommunicera med och förstå sin omvärld på ett mer interaktivt nätverkande vis. Det vore spännande att se lite ekonomifakta om den svenska IT-satsningen i ett globalt perspektiv. Tack för en bra nättidning.

Johan Thomas 2009-01-30 | Kanske bör övergången från monopol till konkurrens inte förenklas till den stora bakomliggande variabeln i detta sammanhang, eller sammanfattas som alltigenom god på just det sättet som antyds i artikeln, även om ett prissamband verkar tydligt för konsumenten. Avregleringarna har snarast tvingats fram av teknikutvecklingen på framförallt datorområdet (det rör sig alltså inte så mycket om politisk ideologi, vilket vissa avregleringsentusiaster kan ge sken av). Vi bör åtminstone se utveckligen av Internet och telecom som betydande bakomliggande variabler i sig, just i dessa exempel, i vart fall inte som konsekvenser av svensk avreglering ;-) Priserna har så att säga pressats i takt med teknikutvecklingen på samma områden. Med eller utan de nya medie- och telecom-jättarna. Det är inte en alldeles lätt sak att använda denna sanning som intäkt eller analogi för hur sjukvården eller ens skolan bättre kan möta människors behov och önskemål. För den som möjligen avfärdar detta resonemang med att företag ändå ligger bakom prispressandet kan det också vara värt att erinra sig varifrån konkurrensen kommer, och vilka krafter som pressar också dessa nya jättar. Internet är kanske den enklaste förklaringen. Men man kan också tänka i banor av vår återvunna förståelse av självorganiserande system som spritt sig just med denna nya kanal för kommunikation. Det är alltså kommunikation som blivit konkurrensutsatt, inte bara Televerket och SVT. Ny teknik som gjort det fullt möjligt att kommunicera med och förstå sin omvärld på ett mer interaktivt nätverkande vis. För att klargöra denna sida av samhällsförändringen vore en artikel om den svenska IT-satsningen i ett globalt perspektiv ett spännande (ekonomiskt) tema för ännu en artikel. Intet ont om de företag som lyckats slå sig in på en tidigare reglerad marknad (inte här och nu i vart fall) utan snarare en mer generell hyllning från min sida till entreprenörer och människosläktet som kommunikatörer. Vad gäller SJ finns såklart fortfarande mycket att önska. Men avregleringar har inte visat sig entydigt positivt vare sig för konsumentpriset eller säkerheten på tex brittiska järnvägsspår. Tack för en tankeväckande artikel och en fantastisk sajt.

Elisabeth 2009-01-20 | Nya företag kan komma in i hälso- och sjukvården - som brukar vara offentligt finansierad. Men om det ska finnas en chans även för små företag - då borde det vara mer realistisk att pengarna följer patienten. Dvs en patient som vill välja vårdgivare (mest är det kroniskt sjuka patienter som vet vilken typ av hälsovård de behöver) borde kunna göra det, upplysa landsting som äger de offentliga medlen, få ett godkännande och efteråt kunna köpa tjänsten själv - dvs betala fakturan från vårdgivare direkt. Men eftersom en patient som har fått möjligheter att välja, får välja enbart bland de som t.ex. hälsostrategen hos landstinget redan valt (och skrivit vårdavtal med) då heter det bara ett val - fast egentligen är det inget val. Landstingen bryr sig inte om att välja de vårdgivare som är effektiva för att ge vård till patienter, har inte riktigt förståelse för att hitta effektiva producenter. Borde kanske lämna det till marknaden och köpare - dvs patienter. Försäkringskassan har hittat lösningen, där väljer t.ex. handikappade som ska handikappanpassa sina bilar själva företaget som kan göra det, tar fram offerten, lämnar uppgifter till Försäkringskassan, får det godkänt och betalt och själv betalar fakturan till producenten. Även små företag har en chans på marknaden - särskild om de är bra på det de sysslar med.

Författare till artikeln

portrait

Alexandra Stråberg

work08 - 553 431 02

cell

Populäraste statistiken

Här listar vi den populäraste statistiken på webbplatsen