En av fyra utan slutbetyg

2009-02-04 I februari är det dags för Sveriges niondeklassare att göra sitt gymnasieval. Detta tar dem ett steg närmare arbetsmarknaden. Men tio procent av eleverna hoppar av gymnasiet i förtid och en av fyra gymnasieelever får inte något slutbetyg.

Att gå vidare från grundskolan till gymnasiet är idag en självklarhet för de flesta. Men av de elever som efter tre år på gymnasiet tog studenten 2008 var det endast 70 procent som fick slutbetyg enligt Skolverket.

För att fullfölja och få slutbetyg från gymnasiet måste eleven få betyg i alla ämnen som ingår i programmet. För vissa elever tar detta mer än tre år. En del byter kanske program och andra gör studieuppehåll för att studera utomlands. Men även när man ger eleverna ett par år till har siffran bara kommit upp i 76 procent. Det är alltså en av fyra elever som efter fem år fortfarande inte fått något slutbetyg från gymnasieskolan.

Sverige under genomsnittet

Även i internationella jämförelser visar sig andelen som inte fullföljer gymnasiet i Sverige vara hög. Diagrammet nedan visar examensfrekvensen från gymnasieskolan. Det är antalet examinerade från gymnasieskolan som andel av befolkningen i den ålder man vanligtvis avslutar gymnasiet, för Sverige 19 år. Sverige ligger under genomsnittet oavsett om man jämför med EU eller OECD-länderna.

Examensfrekvens från gymnasiet 2006

Examensfrekvens

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: OECD – Education at a Glance 2008
* Avser 2005
Not: Detta avser antalet personer som tar gymnasieexamen för första gången, oavsett ålder, dividerat med antalet elever i den ålder där man vanligtvis tar examen (för Sverige 19). Personer som gått på Komvux eller motsvarande räknas alltså med.

De ökade kunskapskraven har gjort att gymnasiekompetens blivit ett minimikrav för att träda in på arbetsmarknaden i de flesta OECD-länder. Men ett stort antal elever i Sverige hamnar alltså på efterkälken när de inte har den grundläggande kompetens som en gymnasieexamen ger. Med en ungdomsarbetslöshet på 20 procent är den låga examensfrekvensen därför särskilt oroande.

Det är alltså en av fyra elever som efter fem år fortfarande inte fått något slutbetyg från gymnasieskolan.

För ungdomar är trösklarna in på arbetsmarknaden redan höga och utan gymnasiekompetens blir de knappast lägre. De höga ingångslönerna i Sverige förutsätter nämligen att även unga oerfarna medarbetare har en hög produktivitet. Annars blir det inte lönsamt för företagen att anställa dem. Det kostar för mycket helt enkelt.

Låt oss därför hoppas att de niondeklassare som nu ska göra sitt gymnasieval har motivationen och får det stöd och hjälp som krävs för att avsluta sina gymnasiestudier. Annars kan det bli problem med den framtida kompetensförsörjningen.

Kommentarer

Martin Bergström 2010-03-10 | Skolans värld och elevernas liv utan för skolan skiljer sig alltför mycket. Det gapet gör att skolan inte lyckas motivera eleverna tillräckligt. Det viktigaste är ändå att utbildningen måste handla om idéer och kreativitet, för att eleverna som går grundskolan och gymnasiet idag kommer sannolikt i framtiden ha ett jobb som idag inte existerar, och hur lär man sig framtidens jobb? Se filmen som inspiration till förändring!

Stone 2009-05-27 | Ej förvånande att vi har 27 % ungdomsarbetslöshet när lika många ej lyckas att avsluta gymnasiet med slutbetyg. Ingen vettig arbetsgivare anställer väl ungdommar som struntar i att prestera? Hög tid att förändra utbildningarna och framför allt att ställa krav på eleverna så att man från början inser att krav kommer att ställas på dem i arbetslivet.

iakttagare 2009-02-04 | Efter 9 kravlösa år i grundskolan finns det för mycket att ta igen i gymnasiet. Det går inte att förbättra något som man inte mäter. Betyg måste ges i grundskolan om nivån ska kunna höjas i gymnasiet. Det finns en hemsida för ryska föräldrar i Sverige där man skriver att eleverna lär sig i klass fem i Ryssland det som de här lär sig i klass 9. Även om man prutar något år så ligger det nog mycken sanning i konstaterandet. Att många inte orkar med i gymnasiet är inte förvånande.