Svenska elever medelmåttiga

2008-10-03 Skoleleverna i Finland, Nederländerna och Estland får väsentligt bättre resultat än de svenska när deras kunskaper testas internationellt. Svenska elever är medelmåttiga i matematik och naturvetenskap, men bättre än OECD-snittet vad gäller läsförståelse.

Tillståndet i skolan är en ständigt aktuell fråga. Media rapporterar om stökiga klasser och låga kunskapskrav. Samtidigt har fler friskolor och ett nytänkande inom många kommunala skolor gjort att antalet pedagogiska metoder ökat. Ett sätt att utvärdera den svenska skolan är internationella jämförelser.

400 000 testades

En omfattande studie av kunskapsnivån hos skolbarn i olika länder görs inom PISA, Program for International Student Assessment. I den senaste PISA-undersökningen testades 400 000 15-åringar i 57 länder i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.

Bäst klarar sig de svenska skoleleverna i läsförståelse. Där hamnar Sverige på plats 10, före exempelvis Tyskland och Storbritannien, men efter länder som Korea, Kanada och Nya Zeeland. I matematik och naturvetenskap är den svenska skolan sämre. Sverige hamnar på plats 21 i matte och plats 22 i naturvetenskap, efter länder som Australien, Estland och Slovenien. I både matte och naturvetenskap ligger svenska skolelever kring snittet för de rika industrialiserade länderna inom OECD, medan resultatet i läsförståelse är bättre än snittet.

Sverige hamnar på plats 18 totalt

Ett grannland som sticker ut i undersökningen är Finland, vars elever håller toppklass inom såväl läsförståelse som matematik och naturvetenskap. Om man lägger ihop alla tre testerna får Finland allra högst totalpoäng, följt av Sydkorea och Hongkong. Sverige hamnar på plats 18 totalt.

I vissa länder, exempelvis Tyskland och Bulgarien, varierar resultaten mycket beroende på vilken skola eleverna går i. I Sverige, Danmark och Spanien tycks skillnader mellan eleverna ha att göra med andra faktorer. Även toppresteraren Finland har liten variation mellan elever i olika skolor, vilket tyder på att finländska skolelever får god undervisning oavsett var i landet de bor.

Läs mer:

Resultat i PISA-mätningen

Är Sveriges framtid redo att möta framtiden?

Kommentarer

D.S 2008-10-31 | Vad spelar det egentligen för roll ifall PISA har mätt logik, problemlösning eller upprabblande utav grundkunskaper. Poängen är att vi i hamnade på 18'e plats! Har ni sett vad Vi har svarat på Veckans Fråga till höger? : 0% VG, 33% G och 66% IG! Jag svarade också IG, eftersom vi är så himla underlägsna i Sverige. Har ni snackat lite logik med en kines eller indier någon gång? Man känner sig som ett troll, och nej jag är inte outbildad. Läser till ingenjör och ekonom. Men jo, back to the point, vi behöver inte ens PISA's rapport. Vi, befolkningen, vet redan att vi ligger riktigt dåligt till. Det visar våra röster. Det enda antagandet jag gjört här är dålig undervisning = mindre smarta personer som kommer ur undervisningen. Ganska logiskt resonemang hoppas jag.

John  2008-10-27 | Precis som föregående insändare, vars kritik mot denna artikel riktas okunskap kring mätningar och dylikt, så ska man också lyfta fram problematiken hos den lägre klassen som Sverige dras med där Finland med avsaknad av denna problematik kommer att framstå som aningen vassare. Dock är inte denna artikel menad som något vetenskapligt utan som vanligt journalistiskt trick att lura läsare till sidan. Inget unikt för denna oseriösa sida.

Emil 2008-10-15 | Svar till BoH: Intressant som du säger att svenska elever skulle vara bättre på problemlösning, för I den förra PISA-mätningen (2003) testade man elevernas förmåga att lösa tvärvetenskapliga problem. Även då hamnade Finland i topp (tvåa efter Sydkorea) medan Sverige hamnade på 17:e plats. Kolla själv på Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/sb/d/254

Urban 2008-10-12 | Förvånar mig inte ett dugg, Som före detta lärare och med två egna barn. Jag var i Finland för två år sen och "polade" med en finsk högstadielärare. Jag kunde se och höra direkt att arbetsklimatet i hennes skola var betydligt bättre än i svenska skolor. Relationer och attityder var mycket bättre, trots att hon beskrev skolan som en av Helsingfors mesta etniska variationer. Känner dessutom genom bekantskap ytterligare en finsk lärare. Och jag känner flera som går i finska skolor och jag hör på deras resonemang att det är helt andra tongångar där. Jag kunde också se rent konkret hur skolbyggnaderna hade en hög status i bebyggelsen - dvs, hur de var belägna i fina miljöer med hög standard. Jag kunde se det på flera ställen. Det finns en helt annan mentalitet, och det känns som det är viktigt för ungdomen, den tas på allvar, den är framtiden för hela samhället. Jag såg också många bevis på hur spåren av krigen lever kvar i finländarnas liv. Det fick mig att förstå hur stort värde de sätter på sitt land och sin frihet. En annan sak som jag märkt är att alla finländare som jag träffat älskar sitt eget språk. Och då menar jag verkligen Älskar, De älskar att använda det, men eftersom de är så måttfulla så blir det en mer medveten användning. Jag får också en bestämd känsla av att man inte tolererar några "dumheter" från elever - man tar itu med allt som kan vara dåligt för skolmiljön direkt. Och eleverna trivs och känner sig värderade. Respektfull hållning.

Doktorand 2008-10-10 | BoH: Du skriver att du har jämfört svenska och finska skolelever. Jag skulle vilja veta vad du menar med att du har jämfört dessa elever: urval, metoder mm. Det krävs ju ganska mycket för att du ska kunna hävda att dina egna resultat är mer tillförlitliga än Pisa-resultaten.

Invictus Sol 2008-10-09 | BoH: Jo, jag har hört samma invändning från svenska pedagoger och lärarutbildare. De menar att PISA mäter fel sorts kunskap. Det finns dock två invändningar till detta argument. För det första är ju saken den att om vi ledde PISA-ligan så skulle vi aldrig fört fram sådan kritik - då hade vi klappat oss om bröstet och utropat vår förträfflighet istället. För det andra är det ju så att grundskoleelevernas psykologiska och kognitiva förmågor generellt ännu inte utvecklats till den punkt där självständig problemdefinition och kunskapstillämpning är möjlig. I det läget är det mer relevant att mäta upprabbling av grundkunskaper och reproduktion av fakta. Problemlösning och kunskapstillämpning blir mer intressant att mäta på gymnasienivå. För övrigt är en annan förklaring jag ofta hört från svenska lärarutbildare att det är invandrarnas "fel" att svenska elever generellt klarar sig sämre. 25% går ju trots allt ut grundskolan med ofullständiga betyg. Jag menar dock att det är ett systemfel som förankrats genom den socialdemokratiska flumpedagogiken och kommunaliseringen av skolsystemet. Varför inte importera det Finska skolsystemet till Sverige? Det fungerar ju uppenbarligen bättre på alla plan.

BoH 2008-10-08 | Varken "matematik" eller "naturvetenskap" har enhetlig definition. Jag har jämfört finska och svenska barn och skillnaden är markant när det gäller kunskapstllämpning och problemformulering. Finska barn är duktiga på mekaniskt inlärda kunskaper; svenska barn får uppenbarligen mera träning i problemdifinition och tillämpning. PISA bör därför bli bättre på att definiera vad man mäter, innan man drar slutsatser.

Taggen 2008-10-06 | Trots att Sverige ligger i lä så får Björklund kritik för att han försöker rätta till skolundervisningen. Är det fel på lärarna eller eleverna eller hela systemet? Själv gick jag i den finlanssvenska skolan. Vi fick både mat och undervisning trots att det var efterkrigstid i landet. Den dåtida mentaliteten finns kanske kvar? Korea har ju också varit drabbat. Men nog behövs det rättning i ledet, Sverige måste ju överleva.