Krispaketens effekter
2008-11-06
Sverige och flera andra länder har ställt upp med garantier och nödlån i mångmiljardklassen för att rädda den krisdrabbade finanssektorn. Hur tänker regeringarna och centralbankerna och vad blir effekterna?
Regeringen och flera svenska myndigheter har den senaste tiden ställt upp flera paket för att rädda de svenska bankerna och i förlängningen hela det finansiella systemet. Det största åtagandet är den garanti på 1 500 miljarder kronor som regeringen presenterade i oktober tillsammans med flera andra åtgärder. Tanken med garantin är att banker och bolåneinstitut mot en avgift ska kunna låna av staten i stället för som tidigare av varandra.
Bristande förtroende mellan banker
Bakgrunden är den misstro mellan bankerna som var tydligast direkt efter den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers konkurs i september. Lehman Brothers var motpart i låneavtal och betalningsförbindelser värda tusentals miljarder dollar.
När Lehman Brothers plötsligt gick i konkurs fick banker över hela världen sina säkerheter frysta i investmentbankens konkursbo. Följden blev dels en akut brist på kortfristig finansiering i dollar, och dels att bankerna inte längre vågade låna ut pengar till varandra.
Tanken är att den svenska garantin på 1 500 miljarder kronor ska få bankerna att framstå som en tryggare motpart på den internationella kapitalmarknaden än de skulle göra utan garanti
Därefter har relationerna bankerna emellan tinat något, men de är fortfarande frostiga. Tanken är att den svenska garantin på 1 500 miljarder kronor ska få bankerna att framstå som en tryggare motpart på den internationella kapitalmarknaden än de skulle göra utan garanti. Därmed skulle de få lättare att låna pengar av andra banker, och kommer inte att behöva strypa utlåningen till hushåll och företag.
Risker på lång sikt
Kortsiktigt är det tydligt att insatserna i Sverige och andra länder fått positiva effekter i form av lägre räntor när bankerna lånar av varandra. Det har, tillsammans med centralbankernas räntesänkningar, gjort det något billigare att låna även för bolånetagare och företag – en viktig stimulans i den rådande lågkonjunkturen.
På lång sikt finns det dock risker. De statliga bankgarantierna i Sverige och utomlands innebär att om banken få problem så garanteras den ändå av någon regering. Riskbenägna banker kan i framtiden mycket väl upprepa många av de misstag som lett fram till den nuvarande finanskrisen. En försiktig och välkonsoliderad bank bör få bättre villkor på den internationella lånemarknaden än en riskbenägen och aggressiv bank. Sådana mekanismer sätts delvis ut spel av statliga garantier.
Skattebetalarna behöver sällan stå för notan
Varför sätter då svenska staten upp en garanti om 1 500 miljarder kronor, en summa som motsvarar 50 procent av BNP? Sanningen är att om bankerna inte går omkull behöver staten aldrig betala ut några pengar. Därför är det än så länge bankernas aktieägare som har fått känna av finansoron, eftersom förtroendet för bankerna har rasat.
Kreditförluster för de svenska bankerna
Miljoner kronor
Not: Ett orosmoment för bankerna just nu är kreditförluster. Diagrammet visar hur stora kreditförlusterna har varit sedan 1984. Under första halvåret i år var kreditförlusterna för de fyra svenska storbankerna 2,7 miljarder kronor. Sedan dess har siffran dubblerats. Samtidigt räknar Finansinspektionen med att bankerna står stabilt när det blåser, och kan klara förluster på upp till 175 miljarder under ett år.