Sedan införandet av euron för 10 år sedan har växelkursen gentemot kronan varit stabil. Men sedan i september har kronan försvagats rejält och euron har för första gången krupit över 10-kronorsstrecket. Vid ett par tillfällen har den till och med närmat sig 11 kronor.
Den utveckling vi har kunnat se i takt med finanskrisen är egentligen inget ovanligt. I orostider vänder placerare blicken mot stora stabila valutor på bekostnad av de mindre. Detta blev inte minst tydligt under 90-talskrisen då kronan försvagades kraftigt. Skillnaden var att vi då hade en fast växelkurs, där kronan var knuten till eurons föregångare ecun.
Även den senaste tidens händelser inrikes kan få direkta effekter på den svenska kronan. Riksbanken aviserade nyligen sin räntesänkning ner till 2 procent. Helt förenklat kan en räntesänkning innebära ett valutautflöde, till länder där avkastningen på räntebärande värdepapper är högre. Färre svenska papper efterfrågas och därmed efterfrågas även mindre av den svenska kronan som sjunker i värde.
Kronans utveckling mot euron 2008
Källa: Reuters EcoWin
Obs! Bruten skala
Svagare krona kan gynna exporten
Valutaförändringarna kan snabbt märkas i plånboken för gemene man. Inte minst när vi reser utomlands och får allt mindre av den utländska valutan för våra svenska kronor.
Men en förändring i växelkursen på lite längre sikt kan även få mer djupgående effekter på hela ekonomin. Eftersom valutakursen påverkar vad vi får betala för importen och vad vi kan sälja våra exportvaror för, påverkas i förlängningen BNP, resursutnyttjandet och inflationen.
En fluktuerande valuta innebär ofta en osäkerhet för företagen. Exempelvis blir det svårare att planera för hur exportintäkter och importkostnader kommer se ut. Därför är det önskvärt med en stabil valutakurs över tiden.
En fluktuerande valuta innebär ofta en osäkerhet för företagen.
På kort sikt kan dock en svagare krona innebära en ljusglimt i finanskrisens mörker. När kronan sjunker gynnas nämligen den svenska exportindustrin. Konkurrens- kraften stärks genom att priserna i euro kan sänkas, medan företagen ändå får bättre betalt. Förhoppningsvis kan det leda till fler orderingångar för företagen och mindre utsatta jobb i exportsektorn.
Exemplet Danmark
I Danmark har vi under hösten sett en annan utveckling. Danskarna har valt att stå utanför Euroland och har istället knutit sin krona till euron. Under hösten har även lilla danska valutan övergetts till förmån för dollar och euro och har därmed tappat i värde. Danmarks Nationalbank, motsvarigheten till vår Riksbank, har tvingats hålla räntorna vid en hög nivå samt stödköpa den danska kronan för att kursen till euron ska bibehållas. Det är åtgärder som rimmar illa med lågkonjunkturen och en utveckling liknande den vi upplevde i Sverige under 90-talskrisen.
Svenska och danska styrräntan
Källa: Riksbanken, Danmarks Nationalbank
I Europa ser vi alltså tre vägval när det gäller växelkurssystem. Vi har valutaunionen med euron som de flesta medlemsländer tillhör. En annan modell är den som Danmark och de baltiska länderna tillhör, den europeiska växelkursmekanismen ERM2.* Som nämnt innebär detta att valutan är knuten till euron och att den egna valutan måste hållas inom ett band kring den förbestämda växelkursen. Sist men inte minst har Sverige, Storbritannien samt några övriga länder en helt fritt flytande valuta där kursen bestäms av utbud och efterfrågan av valutan.
Skillnaderna mellan de olika systemen har blivit tydliga i och med finanskrisen. Svenska kronan har sjunkit i värde och i Danmark har man tvingats hålla höga räntor medan euron är stärkts. Vilken modell som klarat sig bäst genom krisen är dock ännu för tidigt att avgöra.
*Även Slovakien deltar i ERM2 men övergår helt till euron 1:a januari 2009.